| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
BEKOSTNAD bekos4tnad, i Sveal. äfv. 032 (beko´stnad Weste; bek`åsstnad Almqvist), r. l. m. (f. Sahlstedt, Dalin (1850), Kindblad (1867)); best. -en; pl. (†) -er (J. Matthiæ 1: 80 (1658), Rinman Jernförädl. 12 (1772) m. fl.). (se för öfr. KOSTNAD)
a) göra (stor) bekostnad, göra (stora) utgifter, nedlägga (stora) kostnader o. d. Thenn stora bekostnat som wij j förlidna Konung Christernns feide gijortt haffue. G. I:s reg. 8: 224 (1533). Att almogen .. stor bekostnatt göre, med Kyrkiemesse gästebudt. Därs. 18: 44 (1546). Hwar vppå (dvs. på trädgårdsplantering) monge haffwa giordt .. ingen ringa bekostnadh. Phrygius Föret. 6 (1620). Skulle man vilja giöra den bekostnad (dvs. kosta på sig) at koka dem (dvs. skinkorna) uti pontac. Warg 155 (1755). Svårt örlog var på färde och mycken bekostnad måste göras på ryttare och knecktar. Strinnholm Vas. 3: 94 (1823).
b) af egen bekostnad, för egna medel. Jus Patronatus .. hörer .. them til, hwilkas Föräldrar och Förfäder, af egen bekostnadt, henne (dvs. kyrkan) .. upbygga, eller .. utwidga .. låtit. Kyrkol. 19: 12 (1686).
c) genom ngns bekostnad = d β. Gothlandz-Laghen .. Första gång Vplagd genom Hans Kongl: May:tz Bekostnadt. (1687; titel).
d) med bekostnad.
α) med (stor, ringa) bekostnad, med (stora, små) omkostnader, för (stor, ringa) kostnad. Lätteligen, och med ringe bekostnat. G. I:s reg. 17: 285 (1545). Thet som .. medh så stoor mödho och bekåstnat är vpbygdt. Schroderus Uss. B 1 b (1626). Schönberg Bref 2: 404 (1778). Nu samlades i Italien och Grekland med stor bekostnad allt hvad man kunde uppsöka af Aristoteles, Plato (m. fl.). Ehrenheim Fys. 101 (1822).
β) [jfr ä. t. mit unserm kosten] med ngns bekostnad, för ngns medel (jfr e α), med kostnad l. förlust för ngn. Våre gode påbegynte saker, som medh Sverigis stor bekåstnatt .. så vidt brachtte äre. Oxenst. brefv. 5: 1 (1611). Han .. hadhe vpbygdt tolff Klöster medh sin egen bekostnat. Petreius Beskr. 2: 64 (1614). Ett Compagnie Ryttare, hwilket Drottningen i Pohlen medh egen bekostnad hade wärfwa låtit. N. Av. 11 April 1656, nr 2, s. 2. Biärköa Rätten .. (o.) några .. Konunga Stadgar .. medh Hans Kongl: May:tz Bekostnadt .. Tryckte. (1687; titel). (De myndiga männens) egennyttiga välvilja måste ofta köpas med rikets bekostnad. Schönberg Bref 1: 64 (1772).
e) (fullt br.) på bekostnad.
α) [jfr d. paa ens bekostning, t. auf jemandes kosten] på ngns bekostnad, för ngns medel o. d. (jfr d β). Aff Trycket vthgångne opå .. Ture Jacobsons til Grensholm .. vppleggningh och bekostnat. P. Erici Titelblad (1606). På egen bekostnadt. Girs E. XIV 53 (c. 1630). En ansenlig myckenhet af Förnämsta Adelen i Lifland, och andra Ståndspersoner .. blefvo på Konungens bekostnad ståteligen undfägnade. Nordberg 1: 55 (1740). År 1841 anträdde jag i sällskap med D:r Lönnrot och till en del på hans bekostnad en resa. Castrén Resor 1: 99 (c. 1844). De uppreste hans staty på allmän bekostnad. Geijer I. 1: 239 (1845). Resa på egen, på statens bekostnad. Dalin (1850). Grundläggningen af instituten (vid Sthms högskola) gick .. på den allmänna fondens bekostnad, som därigenom minskades med 124,000 kr. E. W. Dahlgren i Stockholm 1: 359 (1897). — särsk. [jfr d. göre sig tilgode paa ens bekostning, t. auf eines andern kosten lachen, fr. se divertir l. rire aux dépens de quelqu’un] bildl.: roa sig på ngns bekostnad, ha roligt åt l. göra narr af l. drifva med ngn, skratta på ngns bekostnad, skratta åt ngn o. d. (Han) underhöll målron på min bekostnad (dvs. gm att göra narr af mig). J. Wallenberg 215 (1771). Sahlstedt (1773). Qvickheten är ett lättfärdigt barn, som gerna roar sig på sina vedersakares bekostnad. Tegnér 3: 184 (1819). Man gjorde sig .. litet lustig på vår bekostnad. Wingård Minnen 2: 46 (1846). Det smärtade .. mig att han, en gammal gråhårig, skulle .. med .. sina oupphörliga komplimenter komma folk att skratta på hans bekostnad. Wetterbergh Altart. 205 (1848).
β) på ngts bekostnad, äfv. på bekostnad af ngt (jfr γ), gm att inkräkta på l. taga ngt af l. förminska ngt. (I Sverige) öker sig .. jorden mer och mer på vatnets bekostnad. Dalin Hist. 2: B 1 a (1750). Då jernet syrsätter sig på vattnets bekostnad. Berzelius Kemi 1: 178 (1808, 1817). Hennes långa krokiga näsa tycktes hafva vext fram ur ansigtet på bekostnad af de djupa ögongroparne. Rydberg Sing. 31 (1865). Det nya utrymmet mellan slottet och vattnet är vunnet genom pålning och utfyllning på den södra strömfårans bekostnad. Nyblom i 3 SAH 5: 163 (1890).
γ) [jfr t. auf kosten der gesundheit, der jüngere sohn wird bevorzugt auf kosten des älteren] på ngts (l. ngns) bekostnad l. på bekostnad af ngt (l. stundom ngn) (jfr β), med l. gm åsidosättande l. uppoffring af ngt (l. ngn l. ngns intressen), till förfång för ngt (l. ngn). Han har gynnats på rättvisans, på sin brors bekostnad. Nog hade jag lust at närmare lära känna deras (dvs. albanesernas) seder, lefnad och språk; men jag vil icke göra det på mit lifs bekostnad. Björnståhl Resa 3: 271 (1779). Wachtmeister (önskade ej större makt) .. allraminst på bekostnad af en Konung, i hvilken han såg och älskade sin välgörare. Rosenstein 2: 14 (1811). Han (kunde) säga smickrande saker, men aldrig på sanningens bekostnad. Wallin Vitt. 2: 318 (1811). Svenskarna .. påstodo, att .. (drottning Margareta) gynnade Danmark på Sveriges bekostnad. Fryxell Ber. 2: 128 (1826). Svenska regeringen genomskådade lätt afsigten att så länge som möjligt på bekostnad af Svenskt blod föra kriget. Därs. 7: 117 (1838). I vexternas progressiva serie är vegetativa systemet förherrskande och utbildadt på fruktens bekostnad. Fries Utfl. 1: 192 (1843). Latinet skulle gynnas på bekostnad af de moderna språken. Claëson 1: 284 (1858). Ingen må .. på sina borgenärers bekostnad bereda sin hustru fördelar. Olivecrona Mak. gift. 250 (1859). Hon bönfaller om räddning för Vladimirs själ, äfven på bekostnad af sin egen salighet. Böttiger 5: 250 (1871). Nya förmåner för borgare och bönder på adelns bekostnad. Odhner G. III 1: 38 (1885). Ett omaskeradt begär att till hvad pris som helst vara originell, vore det ock på bekostnad af både sannolikhet och religiös försynthet. Wirsén i VL 1893, nr 286, s. 3. Bedragaren .. vill skaffa sig en fördel på en annans bekostnad. Läsn. f. folket 1895, s. 232.
f) utan bekostnad af, utan att kosta på l. använda. Filosofien blir på detta sätt snart färdig, och utan bekostnad af särdeles djupsinthet. Leopold 4: 327 (c. 1820).
Spalt B 964 band 3, 1902