| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
BELYSNING bely4sniŋ, i Sveal. äfv. 032, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) till BELYSA 1. Dalin (1850). — konkretare: sken, ljus, dager. I bengalisk belysning. Atterbom Minnen 444 (1818). Skimret byts i strålande belysning. Fahlcrantz 1: 126 (1842, 1863). Ehuru hans ansigte alldeles icke kunde urskiljas, emedan belysningen föll på hans rygg från oljelampan inne i huset. Heidenstam Vandr. 62 (1888). En man .. steg .. fram (ur mörkret) i full belysning. Därs. 43. I synnerhet är (landskapsmålaren) R. framstående genom sin förmåga att återgifva skiftande belysningar. C. Eichhorn i NF 14: 106 (1890); jfr b. Han afmålade sin egen atelier, sedd än från det ena hörnet, än från det andra, än i förmiddagssol, än i mulen belysning. Rydberg Vap. 211 (1891). jfr AFTON-, BLIXT-, DAGS-, KVÄLL(S)-, MORGON-, SOL-, TAK-, VÅR-BELYSNING m. fl. — särsk.
a) om dager inne i ett rum. Kyrkan förlorade genom denna förändring både i harmoni och belysning. Brunius Resa 306 (1839). Stugan förekom vid inträdet skum; .. ett väggfönster längst borta vid högbänken ökade belysningen icke mycket. Rydberg Vap. 39 (1891).
b) mål. o. fotogr. i fråga om dagrar; jfr BELYSA 1 b α. Correggio .. (har) genom sin magiska belysning af föremålen frambringat de mest tjusande .. färgeffekter. Beskow Vandr. 2: 37 (1820, 1834). Förmågan att .. rikta belysningen så, att bisakerna stå tillbaka för hufvudföremålet. Estlander Konsth. 201 (1867). Hård .. benämner man en belysning som visar skarpa dagrar, svarta skuggor och ingen modulation. Roosval Schmidt 156 (1896).
c) fotogr. till BELYSA 1 b β. En angenäm belysning kommer till stånd genom lämplig förening af öfver-, fram- och sidoljus. Roosval Schmidt 90 (1896); jfr b. — jfr BLIXT-, MAGNESIUM-BELYSNING.
d) fotogr. till BELYSA 1 b γ: exponering. Ju tjockare begjutna plåtarna äro, desto större blir effekten vid belysning bakifrån. Fotogr. tidskr. 1899, s. 178.
e) till BELYSA 1 b δ. Genom detta förklarande skimmer från evighetens sol har vår timliga verld med alla sina förhållanden blifvit stäld i en sådan belysning, att äfven hon befunnits hafva del i det oförgängliga. Wisén Tal 3 (1881). (Det är Svenska Akademiens) fosterländska pligt att ställa de stora minnena i den belysning, som en allt mer vidgad synkrets och en fullt fördomsfri granskning kasta öfver dem. Ljunggren SAHist. 1: 69 (1886).
2) om artificiell upplysning af rum, gator osv., ofta mer l. mindre konkret; lyshållning; jfr BELYSA 2. Det är klent ställdt med belysningen här i staden. Lokalen strålade i festlig belysning. Elektrisk belysning. Belysningen med gas. R. Rubenson i NF 2: 189 (1876). Direktionen upplät salen fritt åt akademien, som hade att sjelf bekosta belysning och nödig inredning för festen. Ljunggren SAHist. 1: 197 (1886). — jfr ACETYLEN-, FOTOGEN-, GAS-, GATU-BELYSNING m. fl.
3) till BELYSA 3: ljus, klarhet, förklaring; utredning, framställning (af ngt) i dess rätta skick l. sammanhang. Är icke den belysning historien sprider öfver forntiden tillräcklig ..? P. Genberg i SKN 1842, s. 46. Nya bidrag .. till vår historias belysning. Forssell Hist. 2: Förord (1875). Framlägga en fullständig belysning af konspiratörernes planer. Hedin Rev. qv. 317 (1880). Följande exempel må .. anföras till belysning af domstolens uppfattning. Forssell Stud. 2: 22 (1884, 1888). Först från midten af 1600-talet .. ger literaturen en allsidig belysning åt språket. A. Noreen i NF 15: 1052 (1891). De i samlingen upptagna texterna få .. en mångsidig belysning genom en .. kritisk och litteraturhistorisk kommentar. Söderwall i 3 SAH 7: 38 (1892). — jfr DETALJ-BELYSNING.
-ANORDNING~020. Illuminationsaftonen .. blifva fyrverkeri- och belysningsanordningarna praktfulla. AB 1897, nr 214, s. 2. —
-ARMATUR~102. tekn. jfr ARMATUR II 5. Malmberget 1894, nr 91, s. 1. Kronor och armar för glödlampor .., visande nya .. former å belysningsarmatur. J. Blomqvist i Tekn. tidskr. 1898, A. M. s. 31. —
-CENTRAL~02, sbst. centralstation för (elektrisk) belysning. Belysningscentraler med vexelström. R. Dahlander i Tekn. tidskr. 1895, A. M. s. 33. 2 Uppf. b. 3: 217 (1897). —
-DYNAMO~200, äfv. ~020. tekn. dynamomaskin för elektrisk belysning. J. Blomqvist i Tekn. tidskr. 1897, A. M. s. 87. —
-EFFEKT~02. särsk. till 1. Utmärkta kostymer, stilfull gruppering och särdeles vackra belysningseffekter göra sitt till för att .. bereda operetten framgång. AB 1890, nr 18, s. 3. Nordensvan Sv. k. 670 (1892). Roosval Schmidt 66 (1896). —
-GAS~2. gas för belysningsändamål, ss. vanlig lysgas, acetylengas m. m. C. Setterberg i Tekn. tidskr. 1899, A. K. s. 89. —
-INSTALLATION~1002 l. ~0102. tekn. anordnande af belysning. Firman .. utför belysningsinstallationer å ångfartyg med särskildt därför afsedda ångdynamos. S. Norberg i Tekn. tidskr. 1898, A. M. s. 132. —
-KROPP~2. tekn. kropp genom hvars glödgande l. förbränning ljus alstras i elektriska lampor. Båglampor och belysningskroppar. M. Borgstedt i Tekn. tidskr. 1895, A. A. s. 181. —
-LANTERNIN~102. tekn. lanternin för insläppande af dager. (Man kan) öfver .. öppningarna (i taket) anordna belysnings- eller ventilerings-lanterniner. Tekn. tidskr. 1878, s. 201. —
-LEDNING~20. tråd- l. rörledning för elektricitet l. gas till belysningsändamål. E. Årfelt i Tekn. tidskr. 1889, s. 134. Alla i byggnaden förekommande belysningsledningar äro inlagda i .. pansarrör. Wåhlin Göteb. stadsbibl. 34 (1900). —
-MAGASIN~102. handelsbod för försäljning af lysoljor, lampor o. d. —
-MASKIN~02. maskin för alstrande af elektricitet för belysningsändamål. J. Carlson i Tekn. tidskr. 1901, A. M. s. 56. —
-MASKINERI~1002 l. ~0102. jfr -MASKIN. Ekonomibyggnaden (vid Serafimerlasarettet) innehåller i bottenvåningen tvättinrättning, elektriskt belysningsmaskineri (m. m.). K. Linroth i Stockholm 1: 523 (1897). —
-MATERIELL~1002 l. ~0102, sbst. Katal. öfv. industriutst. i Sthm 1897, s. XXII. (På nattmarsch) medföres belysningsmateriel (lyktor o. s. v.). Tj.-regl. 1900, 4: 20. —
-MEDEL~20. Den (råa träoljan) är mindre tjenlig till belysningsmedel. G. H. Lassen i Tekn. tidn. 1871, s. 37. Uppf. b. 5: 309 (1874). —
-NÄT~2. nät af belysningsledningar. Större motorer kunna .. näppeligen matas från (elektriska) belysningsnät. R. Dahlander i Tekn. tidskr. 1895, A. M. s. 33. 2 Uppf. b. 3: 227 (1897). —
-STATION~02. anstalt hvarifrån elektriska ledningar för belysningsändamål utgå. AB 1890, nr 4, s. 3. Dessa ackumulatorer äro i synnerhet lämpliga .. såsom reserv åt dynamomaskinerna å en belysningsstation. 2 Uppf. b. 3: 100 (1896). —
-STRÖM~2. tekn. elektrisk ström för belysningsändamål. G. E. Cassel i Tekn. tidskr. 1894, A. K. s. 43. Den elektriska belysningsströmmen flödar utan vidare fram till lamporna och matar dem. 2 Uppf. b. 3: 93 (1896). —
-VAGN~2. De s. k. transportabla elektriska anläggningarna, monterade på körbara vagnar, finna allt större användning. .. Sådana transportabla belysningsvagnar hafva införts i de flesta europeiska arméer, i hvilka det är meningen att använda dem till belysning nattetid af samlingsplatser. GHT 1895, nr 200, s. 2. K. Dahlström i Tekn. tidskr. 1897, A. A. s. 210. —
-VERK~2. om elektricitetsverk, gasverk o. d. för belysningsändamål. Katal. öfv. industriutst. i Sthm 1897, s. XXII. —
-VÄTSKA~20. tekn. S. k. belysningsvätska, sammansatt af flygtig olja och sprit. SFS 1882, nr 13, s. 32. —
Spalt B 1052 band 3, 1903