Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BEMATTA, v. -ade.
Etymologi
[af BE- o. MATT l. MATTA, v.]
(†) utmatta. (Man) hade sig här til med Fältslacktningar nog bemattat. Rel. om G. II A. D 1 a (1699).

 

Spalt B 1106 band 3, 1903

Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se