| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
BENEDIKTROT ben1edik3t~ l. be1n- l. be3–nedikt~rω2t (bened`ikktrót Almqvist), r. l. f.; best. -en. (jfr BENEDIKT-)
a) = BENEDIKT-GRÄS; äfv. om växtens i medicinen använda, till lukt (o. smak) om kryddnejlikor påminnande rot; jfr NEJLIK-ROT. En starcker må (ss. preservativ mot pesten) vthi ööl bruka Benedict root, som nogh wexer j Swerige. B. Olavi 106 a (1578). Cariophyllata lutea, Herba benedicta, Sanamunda, Geum. Benedictroot, Neglikeroot medh guul bloma. Franckenius Spec. B 1 b (1638, 1659). Stiernman Com. 4: 1130 (1688; om roten). Bromelius 16 (1694). Lind (1749, under benedict-wurtz). Dalin (1850). Lindgren Läkem. (1891, 1902; om roten). Anm. Möjl. afse somliga språkprof äfv. Geum rivale (se b), som i vissa delar af Norge i likhet med Geum urbanum kallas karvefollata [för caryophyllata] (se Jenssen-Tusch 100).
b) [jfr t. wilde benediktenwurz] i förb. vild benediktrot, om växten Geum rivale Lin., fårkummer, brud och brudgum. Cariophyllata .. aqvatica .. Bärg Fårepungar med stor brun Blomma, Gumsepungar, will Benedictroot. Bromelius 16 (1694). Dahlman Red-dej. 143 (1743, 1772).
Spalt B 1171 band 3, 1903