BEPRYDNAD, r. l. m.
(†) vbalsbst. till BEPRYDA, mer l. mindre konkret: prydnad. Himmel och Iord medh thesz beprydnad. Gyldenhielm Ps. 426 (c. 1605, 1650). Et städadt vett, et uprögt sinne, / Åt samma rum, beprydnad gaf. Nordenflycht QT 1746—47, s. 43. — jfr HALS-BEPRYDNAD.
Spalt B 1213 band 3, 1903
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se