Publicerad 1904   Lämna synpunkter
BERGÈRE bärʃä4r l. bær-, l. 4r, r. (m. Dalin (1850); f. G. Dalin (1871)); best. -en 4ren l. 4ren, äfv. 4rn l. 4rn; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. bergere; af fr. bergère, f. af berger, (får)herde, af vulgärlat. berbicarius, af berbix (jfr fr. brebis), lat. vervex, gumse]
1) (numera knappast br.) benämning på ett slags stor o. djup hvilstol (med sätet stoppadt l. försedt med dyna). En bergère .. att bruka till nattstol. J. Böttiger i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1902, 1: 106 (ur kgl. husgerådskammarens räkenskaper 1781). Conv.-lex. (1821). Dalin (1850). Konv.-lex. (1856).
2) (förr) benämning på ett slags till den kvinnliga morgondräkten hörande hufvudbonad. Dalin (1850).

 

Spalt B 1311 band 3, 1904

Webbansvarig