| Publicerad 1904 | Lämna synpunkter |
BESE bese4 (bese´ Weste), v. -ser, -såg, -sågo, -sett, -sedd; se för öfr. SE. vbalsbst. -SEENDE.
1) [jfr motsv. anv. i ä. dan. o. mnt.] (†) medelst synsinnet förnimma, se, skåda. Kroppen .. kan mz lekamlig öghon beseedd och beskodhat warda. O. Petri Men. skap. 9 (c. 1540). Herrans öghon .. besee alt grant hwadh menniskionar göra. L. Petri Sir. 23: 28 (1561; Bib. 1541: see, Luther: sehen). Kunne thet vthan dödhen ske, / mit hiarta latha edher bese, / och latha thet vp skära. Visb. 143 (c. 1620); jfr 2. Ödet oss dref från det yppersta rike, / Solen besåg i sitt lopp. Adlerbeth Æn. 174 (1811). jfr: Vi .. kunne (icke) bese det Tilkommande: Ack Tilkommande Tid! Huru skal jag få se dig? Dalin Arg. 2: 317 (1734, 1754).
2) [jfr motsv. anv. i d., mnt. o. t.] taga i betraktande, (noggrant) se, se på, (närmare) betrakta; numera i sht med obj. som betecknar samling l. utställning l. annan af flera enskildheter bestående sevärdhet, byggnad (i sht med afs. på dess inre enskildheter) o. d. Främlingar, som önska bese domkyrkan, böra hänvända sig till vaktmästaren. Våningen kan beses hvarje dag kl. 2—3 e. m., i hyresannonser. Jag besåg de utställda handarbetena ganska flyktigt. Iach haffuer köpt itt iordagodz, och iach moste gå vth och besee thet. Luk. 14: 18 (NT 1526; Luther: besehe). Och thå herren inkom vthi Hierusalem, gick han in vthi templet och besågh all ting. Mark. 11: 11 (NT 1526; gr. περιβλεψάμενος πάντα, Vulg.: circumspectis omnibus, Luther: besahe). Jag har besidt’et (dvs. huset) men inte behagat’et, wil inte köpat. Columbus Ordesk. 18 (1678). Therefter besåge vij .. biblioteket. Carl XII Bref 2 (1693). Rummen skola stå öpna på Slåttet för dem som vela bese dem. 2 RARP 4: 176 (1726). Han for omkring, at bese staden. Sahlstedt (1773). Först låt mig dock bese de kära ställen, / min barndoms vänner, dem jag älskat så. Tegnér 1: 133 (1825). Till allmänt beseende .. / en blomsterutställning. Sturzen-Becker S. arb. 6: 145 (1868). De fingo mer än en vecka på sig att besöka vänner och bekanta och bese omgifningarna. PT 1903, nr 173, s. 2. — särsk.
a) i numera knappast br. förb. Huilkit breff wij haffue latit wåra trogna vndersåta Stocholms stadh läsza ok besee. G. I:s reg. 7: 300 (1531). Gr. Lewenhaupt red först op på en liten högd, der han med en tube kunde bese Fiendens hela läger. Nordberg 1: 530 (1740). Vid slutet af Aug. månad, tänkte Mornay .. at en morgonstund hemligen bese fienden i dess läger. Celsius E. XIV 205 (1774). Damis .. tar emot brefvet, beser utanskriften. Leopold 1: 383 (1808, 1814). Från hufvud till fot .. / Wladimir flickan besåg. Stagnelius 1: 23 (1817). De kunglige skulle bese hur en fattig musikant går till döden? Almqvist Drottn. j. 470 (1834); jfr 5. — särsk. [jfr d. besee sig i et spejl, t. sich im spiegel besehen] refl. (jfr 6). Besee sigh i en Spegel. Lex. Linc. (1640, under speculum).
b) [jfr motsv. anv. i d. o. t.] (numera mindre br.) med afs. på länder, världen o. d.: se sig om i, gm resor lära känna. Wij haffue beseedt landet, thet är ganska gott. Dom. 18: 9 (Bib. 1541). Besee fremmande landh. RARP 4: 249 (1649). (Jag) har .. rest tämmeligen omkring och besedt verlden. Dalin Arg. 1: 261 (1733, 1754). Han hade redan besett fäderneslandet och fick nu tillstånd att göra en utrikes resa. Rosenstein 1: 27 (1782). För ingen, som med uppmärksamhet besett Finland, kan det vara obekant, att landet är uppfylldt med .. insjöar. Åbo allm. tidn. 1818, nr 3, s. 1.
c) [jfr motsv. anv. i fsv., d. o. t.] (numera föga br.; se dock slutet) (å ämbetets vägnar l. på grund af erhållet uppdrag o. d.) syna, besiktiga (se d. o. 2), inspektera, mönstra, granska; se på. Att hann sänder en karll som förstondt hade på alle honde bergzbrukning, till gamble sölffbergit .. att besee the sölffstreek ther funnes. G. I:s reg. 16: 222 (1544). Fyre män, som skadhan ransake och besee skole. Lagförsl. 2: 186 (c. 1609). I medler tijdh (dvs. under det att) jagh dett Svensche rytterijedh besågh och mönstrade. Oxenst. brefv. 5: 405 (1626). Dedt är nödigt man låter besee husen och see, hvadh fehll är på taak och annat. RP 6: 584 (1636). Alt thet .. (i sjönöd) kastat blifwer, skal tilförenne wäl besees och anteknas. Sjöl. 1667, Sjösk. 10. En Förestånderska besåg, och styrde deras (dvs. flickornas) arbeten. Bligh 25 (1795). (Regementskvartermästaren) beser sjelf regements-officerarnes qvarter, låter en underofficer bese qvarteren för alla andra af staben. Tj.-regl. 1858, 2: 310. — särsk. (numera mindre br.) om (läkares) besiktning l. undersökning af sjuka o. d.; undersöka. Presten (skall) besee honom (dvs. den på hvilken man märkt spetälskeartadt utslag), och döma honom oreen. 3 Mos. 13: 3 (Bib. 1541; Luther: besehen). Bese en siuk menniskias vatn. Sernius (1734, under cast). Gumman .. besåg såret, skakade på hufvudet. Almqvist Grimst. 30 (1839). (Kirurgen) besåg min hand. Palmblad Nov. 3: 68 (1841).
3) [jfr motsv. anv. i mnt. o. t.] († utom i b) mer l. mindre oeg. o. bildl. anv. af 2: skärskåda, granska, pröfva, undersöka, rannsaka. När the Danske wele noghot tale, / Tå skulle the besee sin eghen hale (dvs. stjärt, bakdel). Svart Gensv. E 3 b (1558). När jag saken närmare beseer och ther om med skiähl ransakar. Gustaf II Adolf 70 (c. 1620). En Rättegångz handel på nytt besee. Lex. Linc. (1640, under recognosco). När jag beser de ting, som verden kallar lycka. Nordenflycht QT 1744, s. 26. Om jag rätt mitt inre beser, finner jag .. Liljestråle Kempis 204 (1798). — särsk.
a) [jfr t. bei(m) lichte l. bei tage besehen] i uttr. bese vid, äfv. med ljuset o. d., se närmare på, betrakta noggrannare. P. J. Gothus Hunnius Likpred. öfv. Oxenstierna B 7 a (1600). Thå man thet med liuset beseer, / Migh tycker, at the haffwe fast meer / Blaggarn än silke spunnit. Hund 327 (c. 1605). Tå iagh alt thetta besågh widh dagzliuset, så befann iagh at … Schroderus Hoflefv. 270 (1629). Om man alt detta widh liuset beseer. Hiärne 2 Anl. 137 (1706).
b) [jfr t. genau besehen] (i sht i skriftspr., mindre br.) i uttr. noga l. rätt besedt, noga l. strängt taget, om man rätt betraktar saken, närmare besedt, vid närmare beseende, vid närmare betraktande l. påseende. Då upptäcker han (dvs. den nye Narcissus) inom sig den skönhet, hvilken han i konstens form har att kläda, och denna åter är, vid närmare beseende, hans egen ideala bild. Ljunggren i SAH 50: 154 (1874). Noga besedt är ju allt hvad ”anlag” heter endast ett visst sätt att betrakta sakerna. Rein Psyk. 1: 80 (1876). Anledningen .. är, närmare besedt, ofta temligen godtycklig. Ljunggren SVH 4: 332 (1890). Morallagarna .. äro, rätt besedt, naturlagar. Quennerstedt Tal v. sommark. 19 (1902). jfr: Dessa satser uttala således, noga besedda, något som med den religiösa tron är analogt. H. Reuterdahl i SKN 1842, s. 91.
c) om (muntlig l. skriftlig) utredning af en fråga: se till, betrakta, göra till föremål för undersökning l. betraktelse, undersöka. O. Petri 2 Förman. A 1 b (1528). (Vi vilja) forst besee, huad æckta (dvs. äktenskapligt) liffuerne är. L. Petri Oec. 8 (1559). När en medh flijt beseer bådhe Skriften och förfarenheten, befinner han … Phrygius Him. lif. 45 (1615). Vi vele något närmare bese de gamles Frierier och Giftermål. Dalin Hist. 1: 282 (1747). Nu vilje vi bese Evangelii ord hvart efter annat. Borg Luth. 2: 203 (1753). Det är meningen och effecten af denna förvandling, som vi numera gå att bese, och för förståndet närmare utreda. Biberg 2: 203 (c. 1820).
4) [jfr motsv. anv. i ä. t.] (†) i fråga om litteraturhänvisningar: se, jämföra; oftast i imper. Stiernhielm Fateb. C 4 a (1643, under aln). Bese fölgande Capitel. Tiällmann Gr. 22 (1696). Bese Sveton(ius). Hof Skrifs. 261 (1753). Man kan vidare härom (dvs. om sjön Avernus m. m.) bese Silius Italicus .. samt Plinius. Björnståhl Resa 1: 256 (1771).
5) [jfr fsv. wilde besee hwat diwr thz war samt motsv. anv. i d. o. ä. t.] (numera knappast br.) se efter, se till, taga reda på, utröna; stundom närmande sig bet.: inhämta, finna; oftast åtföljdt af indirekt frågesats; jfr BESIKTA 3. Nær vj tha (af de insända handlingarna) beggiss edra skæl haffue besett .. vele vj tha lata (saken) komma .. in för vort rikisins rad. G. I:s reg. 1: 186 (1524). Thet första iach haffuer beseet mijn ärende. Filipp. 2: 23 (NT 1526; öfv. 1883: så snart jag fått se, huru det går med mig, Luther: wenn ich erfaren habe, wie es vmb mich stehet). Ære ther och nogra nidhersatta kistor som fræmmade mwnkar tilhörer, ær mögieligit ath man beseer hwad ther vtj ær. G. I:s reg. 4: 71 (1527). J ären speyare, och ären kompne til at besee huarest landet är öpet. 1 Mos. 42: 9 (Bib. 1541; öfv. 1904: se efter). Tå sende Judas speyare tijt, och lät besee huru starcke fiendanar woro. 1 Mack. 5: 38 (Bib. 1541). Som af Ridderskaps postulatis är att besee. RP 8: 231 (1640). Dett täckes .. Domcapitelet af hoos fogande Copier .. besee, huru min medarbetare i Gudz H(eliga) ordh .. och iagh äre om wåår Capellans Lööhn .. komne öfwereens. Växiö domk. akt. 1706, nr 197. Den allsmägtiga sjelf .. / .. beser om något, skadadt af elden / Hotar med vådeligt fall. Adlerbeth Ov. 40 (1818); jfr 2 c.
6) [jfr motsv. anv. i d., mnt. o. ä. t.] (hvard., i sht i södra o. västra Sv.) refl. (jfr 2 a slutet): se sig om. Carl IX Rimkr. 25 (c. 1600). Andre gången (han gick dit) ville han besee sigh, effter hanss sohn ther friade. Växiö domk. akt. 1686, nr 99. Näs, .. dit Sten då ämnade fara för att bese sig. Wieselgren Gm hvirfl. 1: 189 (1891). GHT 1896, nr 182 A, s. 3.
7) [jfr motsv. anv. i ä. t.; med afs. på betydelseutvecklingen jfr VISIT] (†) besöka. Men thå han wort fyratiyo åår gammal, kom honom j hiertat ath han wille besee sina brödher. Apg. 7: 23 (NT 1526; öfv. 1883: besöka, Luther: besehen). Ahasia .. kom nedher til at besee Joram, .. ty han lågh kranck. 2 Kon. 8: 29 (Bib. 1541; öfv. 1904: besöka, Luther: besehen).
8) [jfr ä. d. cardinalis Albericus bleff sendt her ind at besee en beleylig platz] (†) utse. Drog Kongen .. til Tyskland, til at bese sig en Fröken. A. Brahe hos Loenbom Anecd. 3: 207 (1620).
9) [jfr fsv. besee oss medh then dell] (†) i uttr. bese (ngn) med (ngt), förse med. Wile wij .. bese eder hær j Landeth med tiilbörlige förlæninger. G. I:s reg. 1: 96 (1523).
Särskild förbindelse:
Spalt B 1409 band 3, 1904