| Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
BESKAFFA, v. -ade. vbalsbst. -ELSE (se d. o.), -NING (Lex. Linc. 1640; under procuratio)
(†)
1) [jfr motsv. anv. i fsv., ä. d. o. t.] åstadkomma, åvägabringa, bringa till stånd; uträtta; bestyra; styra om l. ställa om (att). När han haffde sit värff beskaffat til huilkit han aff fadhren vtsender war. O. Petri Men. fall 84 (1526). Konungen och ridherskapid .. skole beskaffa frid och rolighet i thet utvertes regemented. RA 1: 143 (1529). Han .. skal beskaffa thet hans fädher eller föräldrar icke göra kunde. Dan. 11: 24 (Bib. 1541). Jason (stod) .. effter offuersta Prestadömet, och sadhe Konungenom til (dvs. lofvade konungen) (om han thet så beskaffadhe) try hundrat och sextiyo Centener silffuer. 2 Mack. 4: 8 (Därs.). Therföre må thu beskaffe att the szådana Spannemåll bekomma. G. I:s reg. 17: 40 (1545). Effter man nogsampt befunnet haffuer, huru lithen fruct (met en part aff predicanternes oskickelighett) beskaffet bliffuer. Ludvigsson Norman 3 (c. 1550). L. Petri Oec. 4 (1559). Hade han theslikest någet til at beskaffa i Skåne. Spole Alm. 1700, s. 30. Beskaffa, uträtta (lat.) efficere. Broman Gl. (1736). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i ä. d. samt mnt. sinen willen beschaffen] genomdrifva l. utföra l. verkställa l. sätta i verket (sitt uppsåt o. d.), sätta (sin vilja) igenom. Och haffuer hans N(åde) .. giort k(onung) Christ(iern) j forlidhin winter sadana motstond .. at han icke haffuer kunnit beskaffa sin wilia. G. I:s reg. 8: 73 (1532). Tå skal han förgrymma sigh emoot thet helgha Förbundet, och skal beskaffat. Dan. 11: 30 (Bib. 1541; Luther: wird es ausrichten). Att the theres onde upsåt och fordel beskaffe motte. RA 1: 591 (1549).
b) [jfr ä. d. intet have saa met hannem at beskaffe] i förb. hafva (ngn gg få) (att) beskaffa med (ngn l. ngt), hafva (få) att skaffa l. göra l. beställa med, taga befattning l. syssla l. bestyra med. G. I:s reg. 11: 26 (1536). Som thu skriffwer, .. att tig alt för tungt och beswärligit är, altijd haffwe så mykit beskaffa med myntet. Därs. 16: 470 (1544). En werldzligh Domare moste låta sigh nöya medh thet han hörer och seer, och haffuer widhare medh ingen ting beskaffa. L. Petri 2 Post. 177 a (1555). Effter som jag kan tänckia, dedt E. Excell. .. haffver medh fridztractaterne till beskaffa. Oxenst. brefv. 8: 444 (1645). Pastor Loci säger sig der med intet hafwa at beskaffa. Växiö domk. akt. 1705, nr 349. Jag vill intet få at beskaffa med den mannen. Sahlstedt (1773). Dalin (1850; betecknadt ss. gammalt). — särsk.
α) om könsumgänge. Vndertijdhen (dvs. stundom) spyr en blodh, .. när en haffuer hafft förmykit beskaffe medh quinfolck. B. Olavi 37 b (1578). Sahlstedt (1773).
β) hafva en sak ouppgjord l. att uppgöra med (ngn). The (dvs. lybeckarna) formenthe sig någett att haffue beskaffa mett h(ans) n(åde konung G. I) .. när tijd wore. G. I:s reg. 9: 105 (1534).
2) [jfr ä. d. beskaffe oss hinder oc kedsommelighed samt motsv. anv. i holl. o. t.] skaffa, anskaffa; förskaffa (ngn ngt); föranstalta om (ngt för ngn). Attu (dvs. att du) skulle beskaffe oss en hoop siöfarit folk. G. I:s reg. 8: 348 (1533). Beskaffer och besteller gråterskor. Jer. 9: 17 (Bib. 1541). Att j wele beskaffe .. någre nattläger för them. G. I:s reg. 16: 350 (1544). (Om) vdi Engeland ingen fordeel står till att beskaffe. Stiernman Com. 1: 111 (1550). Lex. Linc. (1640; under procuratio).
3) befordra, förhjälpa (till ngt). Thesses kroppar beskaffadhe Tobias til begraffning. Tob. 1: 21 (Bib. 1541); jfr: Beskaffa kroppen til begrafning. (”Bätre lydande”) Befordra. Swedberg Schibb. 195 (1716).
4) refl.: befatta sig (med), taga befattning (med). Att hann icke Beskaffer sig medt thenn Sågequarnn. G. I:s reg. 18: 390 (1547). Att Hr Erich må imponeras (dvs. åläggas) wijdare sig intet medh min Försambling beskaffa. Växiö domk. akt. 1698, nr 248 (i handl. fr. 1693).
Spalt B 1448 band 3, 1905