BESORG, f.
Etymologi
[fsv. besorgh, efter mnt. besorge; jfr ä. holl. bezorg, ä. t. besorg, vbalsbst. till besorgen (se BESÖRJA)]
(†) oro, farhåga. Effter sådana fara och bysorg forhanden är. RA 1: 322 (1543).
Spalt B 1604 band 3, 1906
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se