Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESPISNING bespi4sniŋ, i Sveal. äfv. 032, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till BESPISA.
1) (†) till BESPISA 1: proviantering. Fisk .. tiil slaatthens bespisningh. G. I:s reg. 4: 40 (1527). En .. gärd til Krigzfolkzens bespissningh. Därs. 17: 502 (1545). (Amiralen) vptogh .. ett Lübesk Fetalieskep som war ämnadt the Tolff til bespijszning widh Bornholm blefwo vpdreffne. Girs E. XIV 69 (c. 1630). — särsk. konkret: proviant. G. I:s reg. 1: 201 (1524). Att then tiufwe hop icke bekommer tilförning med saltt, sild, Miöl, Malt, eller .. (annan) bespissning. Därs. 14: 320 (1542). The öfwade (elefanterna) .. warda brukte till att draga Artollerie, Tiält, Tråsz, allehanda Bespijszning. Siam 29 (1675). Dalin Hist. III. 1: 103 (1760).
2) till BESPISA 2.
a) (numera föga br.) till BESPISA 2 a: underhåll; kosthållning; äfv. konkretare: kosthåll, kost. Om Diæten och Bespijsningen. L. P. Gothus Pest. 77 a (1623). Bespisningen var mycket god, the food was very good. Björkman (1889). — (†) Anthen the opå theris eigen eller wår kost och bespisning arbethe wele. G. I:s reg. 17: 257 (1545).
b) till BESPISA 2 b: förplägning, traktering. ”I söken mig icke fördenskull att I hafven sett tecknet”, sade Jesus och mente det genom den underbara bespisningen gifna tecknet. Franzén Pred. 4: 59 (1844). Husgeråd af tenn för de förnämares bespisning (vid kröningen). Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 107 (1881). Bespisning af fattiga. SD 1895, nr 22, s. 3. jfr GRATIS-BESPISNING. — i bild. Min Siälalemm har haft, Bespjsning wed ditt Bord. Warnmark Sinnev. F 3 a (1687); jfr BESPISA 2 b α.
3) till BESPISA 4. — särsk. (mindre br.) till BESPISA 4 b. Den ringa vattenmängd, som finnes att tillgå för kanalens bespisning. Tekn. tidskr. 1889, s. 203.
Ssgr: (2 b) BESPISNINGS-ANSTALT030~20 l. ~02. (Fältherrens gemåls) lägerplats var på en gång ett lasarett, en bespisningsanstalt och ett litet hof. Topelius Planet. 3: 26 (1889). —
(2 b) -FOND~2. SFS 1901, Bih. nr 56, s. 5.

 

Spalt B 1618 band 3, 1906

Webbansvarig