Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESSARABISK bäs1ara4bisk, stundom bes1-, adj.
Etymologi
[till Bessarabien, namn på en provins i sydvästra Ryssland, af Bessaraba, namn på en valackisk fursteätt i hvilket benämningen på den trakiska (getiska) folkstammen besserna möjl. ingår (jfr Egli Nom. geogr. (1893; under Bessarabien)); jfr d. bessarabisk, t. bessarabisch]
adj. till BESSARABIEN o. BESSARAB(IER). Den bessarabiska steppen. The Bessarabiske Tartarer. Lenæus Hübner Geogr. 354 (1726). Leffler Campenhausen 25 (1810). — särsk. hippol. i fråga om en viss från Bessarabien härstammande hästtyp som frambragts ur den tatariska rasen gm korsning med arabiska, persiska o. tscherkessiska hingstar; jfr BESSARAB 2. Bildergalleri af hästracer 20 (1846). Bessarabiska hästarne äro små, med tjockt, stort hufvud, långa och spetsiga öron, lifliga ögon, kort, krushårig mahn och svans, smalt bröst, spetsigt kors, samt med lägre fram- än bakdel. Dannström Bosk.-racerna 92 (1854). År 1828 tillfördes stuteriet (vid Strömsholm) 4 Bessarabiska ston. Bet. ang. stuteriväs. 1869, s. 16. Den bessarabiska hästen, hvilken torde vara världens äldsta trafvare. AB(L) 1904, nr 36, s. 4.

 

Spalt B 1629 band 3, 1906

Webbansvarig