| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BESTIE bäs4tie, äfv. bes4-, m. l. f. l. r.; best. -en; pl. -er.
best.
a) (†) = BEST 1 a. Som woro dhe wilde och sandslöse (dvs. förnuftslösa) bestier och odiur. Växiö domk. akt. 1686, nr 258. Ödemarkernas innevånare, som tvista med bestierna om sin varelse och sin bergning. Elgström 251 (1810).
b) [jfr lat. servus ad pugnam bestiarum datus] (numera föga br.) = BEST 1 b. (Han ville icke hafva) en sådan fördieflad bestie, som han henne (dvs. kattan) titulerade, i sin Kammare. Humbla 24 (1740). Franzén Skald. 4: 133 (1795, 1832; om den af St. Göran besegrade draken). Grym var bestien: grymmare aldrig födde / Härnadslystna Dauniens ollonlundar. Wallin Vitt. 2: 209 (c. 1806; lat. portentum, om en varg). Kom så en ulf från bergen ned, / Och lammen för hans anblick flydde. / Men att förfölja dem sig bestien dock ej brydde. Stagnelius 1: 74 (1813?). — i bild. Dieffuulen och alla hans Helwetis bestier (otron, vällusten, skrymteriet m. fl.). Balck Ridd. A 7 b (1599; möjl. ssg).
c) (numera föga br.) = BEST 1 c. Moremannen (dvs. indiern) som Bestien (dvs. elefanten) regeradhe. 1 Mack. 6: 37 (Bib. 1541; Luther: der mor, so die bestien regiert). (Tjockhudingarna voro under tertiärtiden) långt talrikare än de äro i våra dagar. En del af dessa tungfotade bestier voro uddatåiga såsom ännu tapiren, noshörningen. A. Quennerstedt i Tidskr. f. kristl. tro 1886, s. 219.
d) (föga br.) = BEST 1 d. Hos de vildaste folkstammar är konstsinnet det, som säkrast visar, att man ändå har menniskor, ej bestier, framför sig. Wieselgren Sv:s sk. litt. 1: 12 (1833); jfr 2.
2) [jfr t. bestie, schläfst dich noch toll und taub, lat. mala tu es bestia] (numera föga br.) = BEST 3. Intet förskreckeligare spöke är vti Werlden födt, heller någon blodgirigare tyran warit, som med thenna omenniskeliga Bestia står til at förlika. Petreius Beskr. 2: 46 (1614; om Ivan Vasiljevitsch). Vemo och Maskhärat har jag sett om sommaren; ther var ingen cultur, uthan ther boor bestier. RP 8: 228 (1640). Jag .. hörde, at thenna bestia (dvs. den liderliga kvinnan) mig efter ropade: Packe tig Fan i våld. Humbla 106 (1740). Statuera (dvs. upprätta) en academia; för bestier hjelper här (i Finl.) intet mindre. Topelius Planet. 1: 72 (1889; i arkaiserande framställning).
Spalt B 1647 band 3, 1906