| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BESTÄDIGA, v. -ade; äfv. BESTÄDJA, v. -er, -ad (Phrygius Likpr. ö. Marg. Olai C 8 b (1608)). vbalsbst. -STÄDJELSE (RARP 6: 318 (1658), Stiernman Com. 3: 147 (1663)).
(†)
1) [jfr ä. d. bestædige (o. dan. bestede), holl. bestedigen (o. besteden) o. t. bestätigen (o. bestatten) i motsv. anv. samt mnt. to der erden bestedyget (o. bestedet); jfr äfv. STÄDJA (till hvila, till jorden)] i förb. bestädiga l. bestädja till jorden o. d., jordfästa, viga till den sista hvilan; jfr BESTADGA 1. Här hoos .. är kommet j bruket, at man vthi Lijkpredikningar, någhot talar om the Personer, hwilkas lekamen man til iorden bestädier. Phrygius Likpr. ö. Malin Rosengren D 2 a (1608). Hennes S(aliga) krop wele wij .. bewijsa then ytersta tienst, och honom til sin hwijlokammar bestädia. N. Benedicti Likpr. ö. Kat. Soop A 2 a (1624). När thet sal. Konglige lijked bestädjes. RP 3: 32 (1633). Växiö domk. akt. 1677, nr 380.
2) [jfr mnt. bestedigen i motsv. anv.] sätta l. öfverlämna i (fängsligt) förvar. Alle desse skole bestrickede (dvs. bundna), fengzlige antagne (dvs. häktade), eller till faste borgende hender (dvs. till pålitliga personer som gå i borgen för dem) bestediget blifwe. G. I:s reg. 13: 159 (1540).
3) [jfr mnt. Got bestede vns allen mit syner gnade samt holl. bestedigen o. t. bestätigen (o. bestäten) i motsv. anv.] befästa, trygga; styrka, stärka. Roligheet och Fred, / Nu äre stegn’ af Himmelen här ned; / Och wele Dygd och Kärleek nu bestädie, / På Jordsens kretz igen. Stiernhielm Parn. 3: 2 (1651). Till conservation aff Brömsebroiske pacterna och bestädielse aff ett gott förtroandhe emellan the begge Nordheske Cronorne. RARP 6: 318 (1658). Dän ringa benägenhet wår natur hawer til de himmelske saker, gör osz dän åhogan (dvs. hågen att bedja till Gud) wäl beswärlig: doch finnes likwäl medel at honom bestädiga. Hermelin Du Four B 3 a (1683).
4) [jfr holl. bestedigen i motsv. anv.] bekräfta (se d. o. I 3); (i l. gm handling) visa l. bevisa. Den samma glädie / Wij och bestädie / Medh detta speel. Kolmodinus Genes. A 2 b (1659). — särsk. [jfr fsv. som thetta loffwode halla folkompna och bestädia allaledis effther hennas wilia, holl. dies heeft God sijn woort voldadicht, ende met den werck’ bestadicht, t. und wil meinen eid bestetigen, den ich deinem vater Abraham geschworen habe] närmande sig bet.: verkställa, utföra. Hwadh wij .. befalendis warde, Thet wele wij aff edher alle såledis fulkompneth och bestädighett haffue, width wår stränge näpst och vgunst. G. I:s reg. 17: 21 (1545; i tjänstgöringsreglemente för knektarna).
5) [jfr mnt. bestedigen i motsv. anv. samt y. fsv. the vj aar dag oc fred, som bestedit war] bekräfta (se d. o. I 4).
a) [jfr ä. t. zum babst ich euch bestetten thu] stadfästa (ngn i ett ämbete o. d.); (till)sätta; jfr BESTADGA 2 o. BEKRÄFTA I 4 a. At then Fursten genom frijt Whal bestädies til Regeringen, som dömes wara tienligast. L. P. Gothus Mon. pac. 510 (1628). The måge ock vocera präster och kyrckiotienare, dock medh .. Wår Biskops confirmation och bestädjelse. Stiernman Com. 3: 147 (1663).
b) gifva (ngn l. åt ngn) stadfästelse på (ngt); jfr BEKRÄFTA I 4 b. Allom .. bestedies frij fordenskap (dvs. rättighet att fritt färdas gm landet). L. P. Gothus Mon. pac. 770 (1628). De frije Rijks Städer warder på allmenne Samqwem theres votum decisivum bestädigat. Nucleus pacis 1648, § 8.
Spalt B 1716 band 3, 1906