(†) vbalsbst. till BESVIMMA,= BESVIMMELSE;särsk. i uttr. falla i (en) besvimning, falla i vanmakt. (Han) föll .. hasteligen vthi een Beswimning. Schroderus Osiander 1: 478(1635). Elake beswimninger, som migh undertijden uppå kombne äro. HSH 16: 151(1667). Itändt Tobak, vti besvimningar, för näsan hållit, .. hielper strax. Roberg Beynon 243(1727). (Hon) låg därute, uti en besvimning. Lagerström Bunyan 2: 31(1737). Jag blef så förskräckt, at jag å nyo föll i en besvimning. De Foë Rob. Cr. 13(1752, 1772). E. Lencqvist (1776) i Hist. arkisto 9: 40.