| Publicerad 1907 | Lämna synpunkter |
BETRUGA, v.
(†) betvinga, göra sig till herre öfver. Den som aldrigh kan medh läpp och tann betruga / Sin tungas sqvaller ahrt, hon måtte mycket liuga. G. Cederhjelm Vitt. 127 (c. 1700).
Spalt B 2073 band 4, 1907