| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
BETSNING bet3sniŋ2 (be`tsning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
α) abstr. En gulbrun jern solution, som til betsning är tjenlig. N. Nyström i VetANH 19: 84 (1798). Fullständigaste Handbok för Betsning, Polering och Lackering. AHB 8 (1862; titel). En högre slöjdskola .. med undervisning på den manliga afdelningen i snickeri, svarfning, träskulptur, betsning, .. m. m. LAHT 1884, s. 84.
β) (föga br.) konkret.
α’) betsvätska, bets (se d. o. a α). Min afsikt (har) varit at försöka åtskilliga trädsorter, med de betsningar som hafva bestånd. N. Nyström i VetANH 19: 79 (1798). Denna betsning är användbar endast å smärre saker, som kunna inläggas i ett käril. Möbelpoler. 5 (1826, 1850). AHB 8: 25 (1857, 1862). — jfr HORN-, MAHOGNY-BETSNING m. fl.
β’) om färgnyans å träföremål uppkommen gm betsning i bet. α, bets (se d. o. a β). Denna upplösning ger en vacker grön betsning. Möbelpoler. 5 (1826, 1850). Snickare- och svarfvare-arbeten, med eller utan betsning, målning eller lackering. SFS 1841, nr 57, s. 48. Likaså bibehåller sig äfven betsningen (på möbler) icke länge i sitt ursprungliga tillstånd. AHB 8: 43 (1857, 1862). Al .. mottager väl svart betsning. Oldenburg Geom. träsnid. 34 (1887).
α’) abstr. En sådan betsning (dvs. med gödsel) förstör i förening med kalken en stor procentsats af hudgelatinen. Nord. garfv.-tidn. 1901, s. 164; jfr β’. Betsningen (af skinnen) sker bäst med ett gödselbets och skinnen måste befrias från hvarje spår af kalk. Handtv. o. landtm.-bl. 1905, s. 29.
β’) konkret: bets (se d. o. b α slutet), beta (se BETA, sbst.1 b slutet). Önskar man mjuk narf och fast läder, så är den kemiska metoden att föredraga framför jäsande betsningar. Nord. garfv.-tidn. 1901, s. 125. — jfr GÖDSEL-, KLI-, NÖD-BETSNING m. fl.
β) till BETSA, v. b β. (Efter skinnens utbredning på glasbordet) följer grundningen eller betsningen till svart. Nord. garfv.-tidn. 1898, s. 138.
c) till BETSA, v. c. Betsning (gulkokning) ger åt messings- eller tombaksbleck ett utsende af matt guld. Scheutz Bleckarb. 96 (1849). Betsningen sker oftast med utspädda syror, mera sällan med saltlösningar, och befordras hos vissa metaller genom gnidning med sand eller bruket af kratsborsten. AHB 138: 6 (1889). Äfven före slipningen (af föremål som skola galvaniseras) rengöras .. oxidbelagda .. ytor medelst betsning. 2 Uppf. b. 3: 365 (1897). — jfr BLANK-, GUL-BETSNING m. fl.
a) till b β. Betsningsmedlet består af 50 delar urin, 49 delar vatten och en del svag löst kromkalium. Nord. garfv.-tidn. 1898, s. 138.
Spalt B 2101 band 4, 1908