| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
BETÄNKLIG betäŋ4klig, i Sveal. äfv. 032 (bet`ännklig Almqvist; jfr betä´nkelig Weste), adj. -are. adv. -A (†, Lex. Linc. (1640; under considerate), Swedberg Schibb. 457 (1716) m. fl.), -EN (†, Rudbeckius Kon. reg. 26 (1614), Lind (1749), Högberg Vred. 1: 146 (1906; arkaiserande) m. fl.), -T.
1) (†) motsv. BETÄNKA I 1 o. 3: som bör tagas i öfvervägande, som bör väl öfvervägas, värd att tagas i öfvervägande. Saltlicenterne holler jag betenklige, om icke bettre vore dem att affskaffua. A. Oxenstierna 1: 481 (1633). På hvadh sätt den separationen skall skee, ähr betänckeligit. RP 6: 492 (1636). Medh alt .. timmelighit, tå wij thet aff Gudh bidie, moste een betenkeligh ordning ther medh hållit warda. Gallius Likpr. ö. Gotzigerodius B 3 b (1639). Saken i sig sielff är vichtig och betenkelig. RP 8: 99 (1640). Betänklig, .. Deliberatione dignus. Sahlstedt (1773).
2) [jfr motsv. anv. i ä. d., ä. holl. o. ä. t. samt mnt. dar uth men ein seker bericht grundlich und bedenklich wurt vornemen] (†) motsv. BETÄNKA I 2: ägnad att framkalla eftertanke, värd eftertanke, tänkvärd; beaktansvärd, märklig; afsevärd, ansenlig, betydlig. Thet är offta bättre blifwa uthi nedrigt ståndh, än alt thet werlden far effter, talar Syrach .. mächta betänckeligen. Rudbeckius Kon. reg. 26 (1614). Något fremmande Folck är (aldrig) inkommit i wårt land, som hafwer ombytt des Folcks och orters nampn, hvilcket är mächta betänkeligit. Rudbeck Atl. 1: 14 (1679; lat. observatione longè dignissimum). Deras wisse hemman och Räntor, som en betänkelig Summa sig årligen bestiger. Stadg. ang. landtmil. 1: 18 (1680). Plato etc. hafva skrifet äfter sine Landsmäns rätte bruklige uttal, äller ordens rätte liud, ock andre betänkelige skäl. Tiällmann Gram. 27 (1696). Ett ganska betenckeligit ord brukar Lutherus och wår Swenske vttolckare, at wi skole skerpa (de förutnämnda) orden för wår barn. Swedberg Ungd. 109 (1709). Och säger Dawid ganska betenckeliga, at menniskian går sin kos såsom en ström; såsom gräs, som snarliga förwisnar. Därs. 127. Betänklig .. was Bedenken erfordert, bedenkenswerth. Möller (1790). Ett steg mot en okänd framtid, ett år närmare Evigheten är betänkligt för menniskan. Lehnberg Pred. 1: 50 (c. 1800). Så äro ock de högtider, hvarmed nu Svea folk och rike firar en ny tids uppgång, af en djupt allvarsam art, — allvarlig, betänklig, hög och vigtig. Geijer I. 7: 42 (1818).
3) [jfr ä. d. at det icke vaar betenckeligt, hannem at forfølge, efterdi de vaare icke stærke nock] (†) motsv. BETÄNKA I 5: (väl) värd att tänka på, att syfta till; rådlig. Är och någon af CammerRådet, som något .. kan besinna, anten wara nyttigt eller betänkeligit. Civ. instr. 29 (1618). Ville han (dvs. de skotska direktorernas ombud) köpa skeppen och stycher, vore thet fuller betenkeligit. RP 8: 100 (1640); jfr 1. På sidstonne höldt K: M:tt rådeligere och betänkeligere wara, att man inthet skulle sigh märkia låta emot heela Ståndet, uthan allenast moot Skunken deres Secreterere. RARP 4: 336 (1650).
4) [jfr motsv. anv. i ä. dan. o. t.] (†) motsv. BETÄNKA II 1: som tänker sig för, betänksam (se d. o. 1 a); försiktig. Mykit klokere, försiktigere och betänkeligere äre wij vdj wåre vttwartis ärender och handlinger .. än vdj the ewigbliffuende tingen, som widkommer wår siäls salughett. Ludvigsson Norman 21 (c. 1550). Alle Landzens Saker beskedeligen och betänkligen slijta och affhandla. Schroderus Osiander 1: 388 (1635). Eurén Orth. 2: 86 (1794). Betänklig, förutseende, beräknande, tyst och sluten, går den Nordiske arbetaren och eftersinnar. Beskow Vandr. 2: 282 (1820, 1834). Ur Templet Cesar går betänklig, alfvarsam. Remmer Cesars död 19 (1829). Då ordade snart den raske Mathias betänkligt. Runeberg 1: 27 (1832). (Medelklassen) har .. blifvit alltmer betänklig i fråga om ytterligare politiska förändringar. Geijer I. 5: 376 (1846). Böttiger 4: 74 (1869). Mäster-Jakob tog nu betänkeligen till orda. Högberg Vred. 1: 146 (1906; arkaiserande). — [jfr ä. d. begyndte ordinator herligen oc betenckeligen at udlegge, hvad cronen betyde] närmande sig bet.: väl öfvervägd, välbetänkt. Jagh tuiflar och icke medmindre (dvs. att ju) i godhe herrar gifue mig ett betenckeligitt suar på min skrifuelse. Växiö domk. arkiv 1667, nr 275. (Biskopen) begynte dhen Session (då han tog sitt inträde i domkapitlet) medh ett märkeligit taal eller Sermon, huar på .. pastor .. Jonas Zephyrinus betänkeligen suarade. Växiö domk. prot. 1668, s. 154. Isogæus Segerskiöld 48 (c. 1700). — jfr HÖG-, VÄL-BETÄNKLIG.
a) som tål att tänka på l. som det är skäl att betänka mer än en gång (innan man gör ngt däråt), som man har anledning att dra sig för, ägnad att väcka tvekan l. farhågor, som ingifver farhågor, som kan innebära fara, oroväckande. En betänklig åtgärd. En betänklig situation. Sjukdomen har tagit en betänklig vändning. Han är betänkligt sjuk. Om ded på dette sätted skulle ske, vore väl för oss betenkligtt. A. Oxenstierna 1: 76 (1613). Efter som dedh och i sigh sielff fahrligitt och betenckeligtt ähr. Dens. 2: 637 (1624). Thet är betänkeligit att sambla oskyldigt blod öfver landet och öfverheten. RP 8: 272 (1640). Det voro betänkeligit at tillåta tienstepigan bära cartun, efter våra (dvs. adelsmännens) hustrur kunna bära det. 2 RARP 6: 235 (1731). Hans Maj:ts tilstånd, som på 3 dagars tid varit ganska betänkeligt. GT 1788, nr 139, s. 2. Hofkanslern borde .. åtala en i alla afseenden så betänklig och äfventyrlig skrift. C. G. v. Brinkman (1831) hos Wrangel Brinkman 255. Ställningen uti Irland antager ett allt betänkligare utseende. AB 1831, nr 36, s. 4. Män, hvilkas glasögon ej nog kunna omslipas, hafva i mina bref .. sett betänkliga spår af fosforism. Palmær Eldbr. 69 (1834). Det såg .. betänkligt ut med hans hälsa. J. J. Tengström (1845) i Förh. o. upps. 20: 162. En förkylning, som började gifva sig tillkänna i vissa högst betänkliga febersymptomer. Castrén Res. 1: 181 (1852). En af de betänkligare författningarne från 1756 var införandet af accorder eller tjensteköp såsom lagligt befordringssätt inom krigshären. Malmström Hist. 5: 450 (1877). År 1863 började hans helsa betänkligt försvagas. Ljunggren SAHist. 2: 244 (1886). Det ryckte betänkligt kring Fannys mun, men hon höll sig tappert. Benedictsson Folkl. 74 (1887). Hvad som för mig framstår såsom en betänklig afart i konsten är .. tendensen att vilja lösa de mest invecklade sociala frågor med framställningen af onaturliga undantagsmänniskor. De Geer Minnen 1: 119 (1892). (Det nämnda styckets libretto) utmärker sig för en betänklig brist på verkligt dramatiska element. PT 1904, nr 64 A, s. 3. Det började (vid färden öfver Vänern) mörkna öfver Västgötalandet och molnen flögo betänkligt lågt. Lundegård 1 Dr. Marg. 55 (1905). Det är alltid betänkligt, när det brinner i grannens vägg. Quennerstedt Lifv. väg. 17 (1906). — jfr HÖGT-, O-BETÄNKLIG. — särsk.
α) (tillfällig anv.) skämts. om person (jfr c): ägnad att väcka farhågor, som man har anledning att akta sig för. En högst betänklig, arg och pratsjuk, gammal jungfru, utstyrd i karlhatt. Böttiger 6: 23 (c. 1875).
β) ägnad att väcka farhågor i sedligt afs., närmande sig bet.: slipprig, lättfärdig. Hvad jag fick se (i Théâtre français), var en smutsig äktenskapskomedi med afgjordt osedlig tendens, och just på de betänkligaste ställena lifligt applåderad af en lysande och blaserad publik. Ödman Vår- o. sommard. 1: 93 (1881, 1887). Må vi akta dem (dvs. vårt lands ungdom), så godt vi det förmå, .. för syndens besmittelse genom tvetydiga, slippriga böcker, förföriska bilder, lättfärdiga skådespel, betänkliga sällskapsnöjen m. m. Fehr Underv. 117 (1894). jfr: Man har i våra dagar velat förneka, att de grekiskromerska myterna, ehuru ur sedlig synpunkt ofta värre än betänkliga, skulle verkat skadligt på de troende hedningarna. Rydberg Varia 220 (1893).
γ) i försvagad anv. ss. adv. -t närmande sig bet. af ett förstärkande adv.: synnerligen, i hög grad, starkt; i fråga om klandervärda l. ogynnsamma förh. Låga, långsluttande bergkullar, på hvilka ej en gång växer mossa, äro betänkligt fula. De Geer V. skr. 1: 229 (1878, 1892). GHT 1896, nr 258, s. 3.
b) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (numera föga br.) som uttrycker l. afspeglar tvekan l. farhågor; om min, åtbörd o. d. (De) gjorde något betänkliga miner. Atterbom Minnen 172 (1818). (Befälhafvande officeren) säger med betänklig min, att det (dvs. innehållet i den nämnda tunnan) säkert är någon vigtig statsfånge. Dens. FB 263 (1818). Till smålöje sin mun drog tiggaren Aron, betänkligt / Skrapande sig vid örat och halfbrydd talande detta. Runeberg 1: 116 (1832). Prokonsuln medgaf detta under en betänklig skakning på hufvudet. Rydberg Ath. 22 (1859, 1866). (Den äldre skolans män) skakade .. betänkligt på hufvudet åt Göternas svärmeri för det fornnordiska. Ljunggren SAHist. 1: 267 (1886). Rikskansleren vexlade en betänklig blick med sin syster. Topelius Planet. 2: 36 (1887, 1889).
c) [jfr motsv. anv. i d.] (numera föga br.) tveksam; som hyser farhågor; orolig. Den omständigheten gör mig betänklig; der Umstand verursacht mir Nachdenken, Unruhe. Möller (1790). För slutföljden af allt detta synes läkaren något betänklig. C. G. v. Brinkman (1838) hos Wrangel Brinkman 309. Då jag .. utvecklade min operationsplan för vägvisaren, såg han betänklig ut och skakade på hufvudet. H. Lilljebjörn Hågk. 2: 84 (1867). Ni ä’ mera vankelmodiga och betänkliga, än hvad jag tycker den svenske arbetaren borde vara. Roos Strejken 18 (1892). Man kände sig (under medeltiden) .. ganska betänklig, när man, utsatt för verkningar af vind och ström, gaf sig ut på vatten, utan att kunna skönja en mötande strand. Hildebrand Medelt. 1: 1023 (1894). — närmande sig bet.: nogräknad. (Valdemar Atterdag) var (icke) mycket betänklig i valet af medel. Kjellgren Danm. hist. 56 (1862).
Spalt B 2210 band 4, 1908