Publicerad 1908   Lämna synpunkter
BEVEKNING, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(†) vbalsbst. till BEVEKA; jfr BEVEKELSE samt BEVÄGNING. — särsk.
1) till BEVEKA 1: rörelse. Lex. Linc. (1640; under motio). Herren Gudh hafwer inplantadt thenna vnderliga bewekningen vthi hafwet. Muræus Arndt 4: 92 (1648).
2) till BEVEKA 4.
a) till BEVEKA 4 a: upprörd känsla, sinnesrörelse. (Kristus) hafwe(r) haft alle Naturens ordninger, och alle hiertans bewekninger. Carl IX Svar G 2 a (1606). Förskräckelses beweekning. Lex. Linc. (1640; under telum; möjl. ssg). Dict. Hamb. (1700).
b) till BEVEKA 4 b: rörelse, vek l. medlidsam känsla, ömhet. Har han (dvs. Eneas) väl skänkt åt min (dvs. Didos) gråt, en suck, en blick af bevekning? Adlerbeth Æn. 92 (1811).
3) till BEVEKA 6; se ssgrna.
Ssgr (†): (3) BEVEKNINGS-GRUND. [efter ä. t. bewegungsgrund] bevekelsegrund, bestämningsgrund, skäl. Med hvad vänlig sachtmodighet och starka beveckningzgrunder jag och sökte förmå henne här till. Växiö domk. akt. 1751, nr 467. Et sådant (villkor), som oafhängigt af sinnliga drifter, således genom beveknings-grunder, hvilka blott föreställas af förnuftet, kan bestämmas, kallas fritt vilkor eller frihet. Lutteman Schulze Kants Critik 174 (1799). Många .. bevekningsgrunder till ett mildt och välgörande sinne gifvas .. i verlden. Lehnberg Pred. 3: 274 (c. 1800). —
-KRAFT.
1) till 2; jfr BEVEKELSE-KRAFT. Ännu en källa gifves, hvarur vitterheten kan .. hämta ämnena till sin beveknings-kraft: och denna källa är det goda. Silfverstolpe i SAH 2: 292 (1799, 1802).
2) till 3. Hvilken bevekningskraft skulle .. vara mer afpassad för vårt behof än den, som Religionsbegreppen medföra? Lehnberg Pred. 1: 290 (c. 1800).

 

Spalt B 2274 band 4, 1908

Webbansvarig