| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
BEVÅGENHET bevå4gen~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2 (bevå´genhet Weste; bev`ågänhét Almqvist), r. l. f.; best. -en.
1) (numera i allm. med en viss anstrykning af högtidlighet l. ålderdomlighet) till BEVÅGEN 1: gunst, ynnest, välvilja. Aff synnerligh Bewägenheet och Mildheet emot sijna Fiender, sende han (dvs. Sten Sture) vth til the Danskes Krijgzhäär .. en otaaligh hoop medh Oxar. Tegel G. I 1: 61 (1622). Hennes Kongl. Maij:t, Vår utkorade allranådigste Drottning, tillbiuder Eder samtelige Gode Herrar och Män, dess Kongl. bevågenhet och nåd. 2 RARP I. 1: 111 (1719). Någre giorde bång af .. stora Herrars bevågenhet, den de fram för andra åtniutit. Dalin Arg. 1: 131 (1733, 1754). Jag (dvs. öfversättaren) måste låta det ankomma på dit (dvs. läsarens) omdöme (om romanens förträfflighet), och utbeder mig därvid din bevågenhet. Ågren Gellert 4 (1757); jfr BEVÅGEN 1 h β slutet. Konungen tillade honom (dvs. Rosenadler), såsom ett vedermäle af sin bevågenhet Presidents namn och värdighet. G. Adlerbeth Åm. i VetA 1800, s. 16. Det var Gustaf Adolfs regeringssätt Gustaf III sade sig vilja återställa. Detta namn .. skulle förvärfva det nya statsskicket folkets bevågenhet. Odhner G. III 1: 113 (1885). (Då Arvid Nilsson) tog afsked af henne (dvs. grefvinnan af Hoja), hade hon tackat och försäkrat honom om sin bevågenhet. Rydberg Vap. 286 (1891). — (†) med prep. för l. till. Then (hos Rakoczi) medhfödde bewågenheeten till then Pohlniske Nationen. N. Av. 7 mars 1657, Univ. s. 2. Consist. Academici gunstiga bevågenhet för mig. Linné Bref I. 1: 117 (1740). — jfr TILLBEVÅGENHET.
2) (†) till BEVÅGEN 3: böjelse, benägenhet. Bewågenheet til wälgerningar. Lex. Linc. (1640; under beneficentia). Grunden till svenskens synbara vresighet emot små utgifter någongång, och hans bevågenhet för stora omkostnader en annan gång, ligger i en finkänsla, i ett behof af grace till och med i ekonomien. Almqvist Sv. fattigd. 35 (1838). Den trånga föreställning om poetisk konst, som i allmänhet herrskade hos hans (dvs. Thorilds) svenska samtida, dref honom till stark bevågenhet för den motsatta ytterligheten. Atterbom Siare 5: 305 (1849).
Spalt B 2335 band 4, 1908