Publicerad 1908   Lämna synpunkter
BEVÄRD, p. adj.; superl. bevärdesta (Isogæus Segerskiöld 768 (c. 1700)).
Ordformer
(bevärd P. J. Gothus Osiander Rel. art. 356 (1603), Kolmodin Qv.-sp. 2: 406 (1750) m. fl. beverd Swedberg Sabb.-ro Förmäle § 4 (1710), Sahlstedt Hofart. 68 (1720) m. fl. bevärad C. C. Gjörwell (1798) i Sv. mem. o. bref 2: 168)
Etymologi
[efter t. bewährt, bestyrkt, bepröfvad, p. pf. af bewähren, visa vara sann, bevisa, styrka, fht. biwâren, biwârran, af bi- (se BE-) o. wâr(i), t. wahr, stambesläktadt med lat. verus; jfr mnt. beweren, mnl. bewaren]
(†) bepröfvad, pålitlig. Thens Nyia Testamentzens bewärda och gillada Scriffter. P. J. Gothus Osiander Rel. art. 356 (1603). Sammaledes hafwer jag sökt och erhållit otwungit bifal af bewerda män, som i wåra församlingar högtachtade äro. Swedberg Sabb.-ro Förmäle § 4 (1710). Ett säkert, krafftigt och bewerdt medel til at bruka i siukdom. Dens. Helsomedel emot pest. 159 (1711). Förlåt mig min bevärde Vän! Frese Verldsl. dikt. 81 (1713, 1726). Monge bewerde codices Græci: Swedberg Schibb. 87 (1716). Thet är ett herligt och bewerdt præservativ: obstare principiis. Sahlstedt Hofart. 68 (1720). Jesus uti ord, i gärning, tal och svar / Bevärd och oförskräckt för Gud och folket var. Kolmodin Qv.-sp. 2: 406 (1750). En sund fysik och en bevärad filosofi. C. C. Gjörwell (1798) i Sv. mem. o. bref 2: 168.

 

Spalt B 2349 band 4, 1908

Webbansvarig