Publicerad 1908 Lämna synpunkter BEÅRAD, p. adj.2 Etymologi [jfr ä. d. beaaret, holl. bejaard o. t. bejahrt; se BE- II 1 d o. ÅR] (†) till åren kommen, gammal. En beårad Man med åren krämpor får. Palmfelt Qvinnoskol. 3 (1738). Spalt B 2364 band 4, 1908 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se