Publicerad 1908   Lämna synpunkter
BEÄNGSLIGA, v., anträffadt bl. i p. pf. -ad
Ordformer
(-at).
Etymologi
[bildadt till BEÄNGSLIG l. af BE- o. ÄNGSLIG]
(†) göra ängslig, ängsla, oroa. Öf(ve)r alt thetta, beklagar hon sigh, för sina gårdqvinnor, vara så beängzligat och förstockat i sitt hierta, att hon inthet orkadhe äta, sofva eller gråta. Växiö domk. akt. 1677, nr 150.

 

Spalt B 2365 band 4, 1908

Webbansvarig