| Publicerad 1909 | Lämna synpunkter |
BIFFSTEK bif3~ste2k, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar.
maträtt bestående af i skifvor skuret o. bultadt l. af hackadt l. malet o. till runda skifvor formadt samt kryddadt oxkött, hvilket förtäres stekt (l. halstradt), hackadt l. malet äfv. rått; äfv. om hvar dylik skifva. Vi hade biffstek till middag. Jag åt två biffstekar. Warg Bih. 31 (1765). Ostron, biffstek och klenäten. Lenngren 128 (1795). Biffstek med potates. Cederborgh OT 2: 10 (1810). Låt mig bara först äta opp min beefstek och dricka mitt glas porter. Kullberg Mem. 3: 271 (1836). Halstrade Beefstekar. Björklund Kokb. 73 (1847, 1860; rubrik). Råa biffstekar. Hagdahl Kok. 458 (1879; rubrik). Middag: preserverad biffstek eller pannbiff. Nordenskiöld Vega 1: 463 (1880). Till biffstek användes vanligen kött af den yttre oxharen. Hellman Kokb. 195 (1896). Af fint hackadt eller malet kött, som bör vara alldeles nymalet, så att ej saften hunnit rinna ur, formas runda biffstekar, ej allt för tunna. Därs. Dansk biffstek. .. Engelsk biffstek. Hoving Prakt. matmod. 172 (1905; rubriker).
B: BIFFSTEKS-KLUBBA30~20. biffklubba. Hemslöjdsutst. i Sthm 1880, s. 145. Biffsteksklubba af hårdt löfträ. Slöjdaren 1884, nr 2, s. 1. —
-SKIFVA~20. (beefstek-) Hvarje beefstek-skifva tål stekas högst 2 eller 3 minuter. Björklund Kokb. 73 (1847, 1860). —
Spalt B 2471 band 4, 1909