| Publicerad 1909 | Lämna synpunkter |
BILDBARHET bil3dbar~he2t, äfv. -bar-, r. l. f.; best. -en.
1) till BILDBAR 1: formbarhet, plasticitet. (Berylljord) är fullkomligt olöslig i vatten, och ger dermed en deg, som har något sammanhang, men ingen bildbarhet. Berzelius Kemi 1: 383 (1808, 1817). Åkerman Kem. techn. 1: 643 (1832). Lerans utomordentliga bildbarhet. Karlin Kult. mus. 1888, s. 39. (De ädla metallernas) bildbarhet, hvilken medgifver att de med ringa kostnad kunna antaga hvilken form man önskar. Ekon. samh. 1: 252 (1893). — särsk.
a) till BILDBAR 1 b. De Germaniska språkens lynne (består) i en .. allmän bildbarhet. V. F. Palmblad i Phosph. 1811, s. 564. Magyariskan visar en utomordentlig bildbarhet och rikedom i afledning af substantiv, adjektiv, verb och adverb från hvarandra. NF 10: 636 (1886). Schwartz Tegnér 9 (1903).
c) bildl., närmande sig 2, om förmåga att anpassa sig; smidighet. Med den smidiga bildbarhet, som utmärkte hennes riktbegåfvade qvinliga natur, mottog hon och tillegnade sig för lifvet dessa nya intryck. B. E. Malmström 1: 201 (c. 1860).
2) till BILDBAR 2: utvecklingsmöjlighet, mottaglighet för bildning. Wåhlin Skoltal 63 (1872). Lärjungens bildbarhet. Göransson Kern 1: 60 (1875). Då vi ännu hade barnets bildbarhet i själen. Kjellén Nat. saml. 136 (1898, 1906).
Spalt B 2554 band 4, 1909