| Publicerad 1910 | Lämna synpunkter |
BILDVERK bil3d~vær2k (bi`ldverk Weste), n.; best. -et; pl. =.
1) till BILD, sbst.1 1: (grupp af) figurer i plastisk framställning, i allm. anbragta som prydnad på ngt föremål; stundom om målningar; jfr BELÄTE-VERK. Göra Horn så miuk, at man Bildwärck medh Formor ther vthi intryckia må. Hildebrand Magia nat. 257 (1654). Kostelige Pråmar, med konstigt Biltwärck uthstofferade. Siam 14 (1675). Templet var alt öfverdragit af Marmor med Bildtvärck. Ehrenadler Tel. 368 (1723). Måladt eller upphöjdt bildverk. Liljegren Fnord. häfd. 85 (1822). Dörrar af ädla metaller, prydda med bildverk och sirater i upphöjdt arbete. Atterbom LÖ 1: 241 (1824, 1854). Längs bergväggen löper en snöhvit marmorrand med konstmessigt inhuggna bildverk, alla framställande exempel och scener af sann ödmjukhet. Böttiger i SAH 50: 333 (1874). Korskrank, predikstolar och portaler, ja, hela fasader skulle (under det romanska tidehvarfvet) höljas med bildverk. Eichhorn Konst. hist. 82 (1881). Naturens ofullkomligheter böra rättas med ledning af de antika bildverken, lärde Lodovico Dolce redan i medlet af 1500-talet. Nordensvan Konst. hist. 27 (1900). Den storm bildverken, såsom kvarlefvor från den katolska tiden, uppväckt, gällde .. mest plastiska framställningar. Rydbeck Medelt. kalkmåln. 82 (1904). — jfr SNICKAR-, STEN-BILDVERK.
2) (mindre br.) till BILD, sbst.1 1 c: af planscher bestående l. med planscher försedd bok, planschverk, illustreradt verk. Uppf. b. 1: 526 (1873). Planen för detta bildervärk (Finland i bilder) framgår af dess titel. Finsk tidskr. 1896, 1: 71. Ett .. bildverk öfver turkiska dräkter .., utgifvet i Paris 1714. A. Quennerstedt i Karol. krig. dagb. 5: 176 (1909). — till BILD 1 c ε, om skildringar. ”Nadeschda” och ”Kung Fjalar”, båda bildverk ur större lefnadsförhållanden. NF 14: 44 (1890). jfr: Detta rika bilderverk af faror och hjältedåd, lidanden och triumfer. R. Kjellén i Nord. tidskr. 1894, s. 108 (om polarfärderna gm Smithsundet).
3) (†) till BILD, sbst.1 3, om föreställningar. (Naturvetenskapsmännen) skapa sig (ofta) en verld eller en del theraf i hufvudet, sådan som them tyckes, at then lättast och nättast skulle kunna skapas. Sedan när någor fråga vpkommer om thet eller thet tingets natur eller orsak, så förklaras alt efter thet bildverk, som the giort sig vti hiernan om thet hela. Rydelius Förn. 123 (1721, 1737).
4) (föga br.) till BILD, sbst.1 6, om bildliga uttryck. Thorild 3: 95 (1791). Det fordna grekiska bildverket, så fullt af behag och stundlig tillämpning. Leopold 5: 159 (c. 1820). Bildverket i mitt skrifsätt (är) visst .. alltför ymnigt. Lundgren Mål. ant. 3: 118 (1873). ”Skalden” var ett poem af nya slaget med ett kaos af osammanhängande bildverk. Ljunggren SAHist. 1: 336 (1886).
Spalt B 2585 band 4, 1910