Publicerad 1910   Lämna synpunkter
BILJETT biljät4, sbst.2, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr skrifvet billet(t) (Rehbinder Matr. 1794, s. 30, Schlegel o. Klingspor Ättart. 63 (1875: silfver billetter; efter handl. fr. 1759)). billete Rehbinder Matr. 1794, s. 203)
Etymologi
[af fr. billette, af bille, käpp, stock, block; jfr eng. billet samt BILLET, sbst.3]
herald. liten rektangulär l. kvadratisk ruta som förekommer i vissa vapen. Rehbinder Matr. 1794, s. 203. Granfelt Vapenb. 4 (1889). — jfr SILFVER-BILJETT.

 

Spalt B 2599 band 4, 1910

Webbansvarig