Publicerad 1910   Lämna synpunkter
BILÅT, m.; pl. -er.
Etymologi
[väl efter lat. consonans; se BI-, prefix1 1 a]
(†) konsonant; jfr BILÅTARE, MEDLYDING. Consonanter eller Bijlåter. Columbus Ordesk. 44 (1678). C är ingen rätt swänsk bijlåt. Därs.

 

Spalt B 2625 band 4, 1910

Webbansvarig