Publicerad 1910   Lämna synpunkter
BINJURE bi3~njɯ2re (bi`njure Weste), r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. binyre o. t. nebenniere; se BI-, prefix1 2]
anat.
1) (af ett fastare, gulaktigt barkskikt o. ett mjukare brunaktigt märgskikt bestående samt af en bindväfskapsel omslutet) litet platt organ som är omedelbart fäst vid öfre delen af hvardera njuren hos människan o. de flesta högre ryggradsdjuren; jfr NJUR-KÖRTEL. Roberg Lijkrevn. 8 (1718). På öfre och inre ändan af hvar niure ligger en Biniure eller niurekiörtel .. Desse Biniurarnas natur och beskaffenhet är ännu obekant. Rosenstein Comp. 337 (1738). Föreningen af bronsfärgad hud och stor allmän svaghet kan anses tillkännagifva sjukdom i binjurarna. Hygiea 1856, s. 491. En tvåfaldig uppgift, inre sekretion af något eller några ämnen, som äro nödvändiga för kroppens normala förrättningar, samt förstöring eller neutralisering af vissa skadliga produkter från ämnesomsättningen i kroppen, synes .. tillkomma binjurarna. 2 NF 3: 418 (1904).
2) i förb. accessorisk binjure, (anomal) bildning i njurarnas bindväfskapsel l. i njurarna l. i könskörtlarna l. i närheten däraf. 2 NF (1904).
Ssgr (till 1): BINJUR-30~ l. vanl. BINJURE-EXTRAKT310~02. extrakt på binjurar i sht af får o. nötkreatur; jfr -PREPARAT, -SUBSTANS, -TABLETT. Pulver af binjureextrakt och mjölksocker. Rosendahl Farmakogn. 468 (1897). 2 NF 3: 417 (1904). —
-KAPSEL ~20. bindväfskapsel som omsluter binjure. Hygiea 1884, s. 557. —
-PREPARAT~102. jfr -EXTRAKT. Användande af binjurepreparat för att förekomma blödning vid vissa operationer. 2 NF 3: 417 (1904). —
-SJUKDOM~20 l. ~02. Hygiea 1856, s. 492. —
-SUBSTANS~02. jfr -EXTRAKT. Med. månadsrevy 1899, s. 352. Barn, som mot rakitis behandlats med binjuresubstans. Därs. 1900, s. 186. —
-TABLETT~02. jfr -EXTRAKT. En emulsion på binjuretabletter .. (förmådde) att häfva verkan af ormgiftet. Med. månadsrevy 1898, s. 238. —
-TUMÖR~02. svulstbildning i l. på binjure. Hygiea 1884, s. 557.

 

Spalt B 2707 band 4, 1910

Webbansvarig