Publicerad 1911   Lämna synpunkter
BIOTIT bi1oti4t l. bi1å- l. bi1ω-, r. (l. m.); best. -en.
Etymologi
[jfr t. biotit, eng. o. fr. biotite, af namnet på den franske fysikern Biot († 1862), som tidigast uppvisade att detta mineral hade endast en optisk axel]
miner. benämning på (mörkgrön l. mörkbrun, enaxlig) glimmer (af flera slag), magnesiaglimmer. Biotit .. Enaxig Magnesia-Glimmer. Erdmann Min. 385 (1853, 1860). Biotiten utmärkes .. genom en halt af talkjord. Lindström Kobell 83 (1862). A. Sjögren Min. 160 (1865). M. Weibull i Geol. fören. förh. 18: 522 (1896).
Ssgr: BIOTIT-GABBRO103~20. Qvarts- och biotitgabbro. E. Svedmark i Geol. fören. förh. 8: 301 (1886). —
-GNEJS~2. Reg. t. Geol. fören. förh. (1890). —
-GRANIT~02. Nathorst Jord. hist. 528 (1891). —
-GRANULIT~002. Den inom det sachsiska granulitområdet förherskande bergarten, nemligen biotitgranuliten. Geol. fören. förh. 12: 17 (1890).

 

Spalt B 2723 band 4, 1911

Webbansvarig