Publicerad 1911   Lämna synpunkter
BIRK bir4k, sbst.3, n. (Frey 1848, s. 343, NF (1877)) l. r. (Ljunggren Sk. herreg. Örtofta 7 (1857), Höjer Sv. 2: 713 (1878)); best. -et, ss. r. -en; pl. = l. -er, ss. r. -er l. -ar.
Etymologi
[af d. birk, fd. biærk, berck, birk, byrck, sannol. en subtraktionsbildning af fd. biærkeret, birkeret (se BIRKERÄTT)]
(i fråga om d. förh., inom de fordom danska provinserna i Sydsv. äfv. under första sv. tiden) från den allmänna häradsindelningen afsöndradt område (på landsbygden) inom hvilket konungen förbehållit sig l. åt dess ägare (i allm. andlig l. adlig storman) förlänat (l. inom hvilket ägaren usurperat) rättighet att (under tillämpning af birkerätt, se d. o. 2) utöfva domsrätt, tillsätta domare, upptaga böter m. m. (liksom stad inom sitt område). Frey 1848, s. 343 (se under BIRKERÄTT 3). Birken utgjorde ett större eller mindre område, öfver hvilket birkens innehafvare hade full domsrätt samt rätt till alla der ådömda böter. Ljunggren Sk. herreg. Örtofta 7 (1857). Birk på landet. Schlyter SkL 513 (1859). Inom det adliga birket utnämndes domaren, birkedommeren, och skrifvaren, birkeskriveren, af godsegaren, birkepatronen, inom det kungliga birket af konungen (enl. ä. d. rätt). NF (1877). I 1646 års jordebok står om hela Hishults socken (i Hallands län) .. att den egdes af välborne Eiler Holck .. och var fri birk. Höjer Sv. 2: 808 (1878). — jfr LAND-BIRK.
Ssgr [med motsvarighet i d.]: BIRKE-DOMARE 30~200. V. Tham i Frey 1841, s. 244 (se under -RÄTTIGHET). VL 1908, nr 211, s. 5. —
-FOGDE~20. Kronones Befallningsmän med desz underhafwande, Tjänare, TingsFogdar, Tingsskrifware, BirkeFogdar (i Malmöhus, Kristianstads o. Blekinge län). Landtm.-förf. 2: 188 (i handl. fr. 1671). Geijer II. 4: 374 (1836; se under -TING). Birkeegaren skulle sjelf tillsätta birkefogde samt hålla eget birkehus och galgbacke. Ljunggren Sk. herreg. Örtofta 7 (1857). —
-HUS~2. tingshus i ett birk. Ljunggren Sk. herreg. Örtofta 7 (1857; se under -FOGDE). —
-LAG, -RÄTT, se d. o. —
-RÄTTIGHET~200 l. ~102. = BIRKERÄTT 3. (Norska adeln erhöll gm privilegierna af 1571 bl. a.) Birkerättighet, eller rätt att tillsätta domare i den lägre instansen inom det distrikt, der Grefskapet låg; vad från dess Birkedomare skulle gå till Högsta Domstolen. V. Tham i Frey 1841, s. 244. —
-SKRIFVARE ~200. Geijer II. 4: 374 (1836; efter handl. fr. 1649). Frey 1848, s. 343 (se under BIRKERÄTT 3). Samtiden 1871, s. 554. —
-TING~2. När birke-ting hålles, manar birkefogden åtta dannemän af samma distrikt, hvilka han vill, dock ärlige och väl beryktade, som skola sitta i rätten öfver samma sak och gifva birkefogden vittnesbörd att han rätt dömer. Geijer II. 4: 374 (1836; efter handl. fr. 1649). —
-ÄGARE~200. Ljunggren Sk. herreg. Örtofta 7 (1857; se under -FOGDE).

 

Spalt B 2735 band 4, 1911

Webbansvarig