Publicerad 1911   Lämna synpunkter
BISTIG bi3~sti2g, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr t. beipfad samt nebenpfad; se BI-, prefix1 2]
(föga br.) mindre stig, sidostig. Lind (1749; under beypfad). Dalin Hist. III. 1: 336 (1761). Han undvek öppna stora vägen, sökande smärre bistigar. Fryxell Ber. 3: 7 (1828).

 

Spalt B 2786 band 4, 1911

Webbansvarig