| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
BITITEL bi3~tit2el, stundom -ti2t-, r. l. m.; best. -n, sällan -titlen; pl. -titlar.
titel som ngn l. ngt har jämte den egentliga l. brukliga; särsk.: undertitel (på litterärt arbete). Irrande hind är ju törnrosbokens bititel. Lysander Almqvist 76 (1878). (Skådespelet Påsk) skildrar, som dess bititel antyder, en passionshistoria. PT 1900, nr 80 A, s. 3.
Spalt B 2831 band 4, 1911