| Publicerad 1912 | Lämna synpunkter |
BJÄLKA bjäl3ka2, v. anträffadt bl. i p. pf. -ad o. ss. vbalsbst. -NING.
förse med bjälkar; med prep. med: förse med bjälkar af (ngt); nästan bl. ss. vbalsbst. -ning ss. senare led i en ssg. Salen .. är bjälkad med spjutskaft. Rydberg Gudas. 34 (1887; efter isl. skǫptum er rann rept). — jfr BETONG-, JÄRN-BJÄLKNING.
Spalt B 2934 band 4, 1912