Publicerad 1912   Lämna synpunkter
BJÖRKNA bjœr3kna2 (bjö`rkna Weste), f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[namnet torde vara föranledt däraf, att fiskens färg påminner om björk- (stamm)ens; afledningsändelsens natur är ej klar; jfr Tamm samt Hellquist Etym. bemerk. XII (1893)]
(utom i vetenskaplig framställning nästan bl. i Sveal.) (individ af) fiskarten Abramis blicca Bloch; jfr BJÄLK, sbst.1, BJÄRK, BJÖRKA, sbst.2, BJÖRKARE, BJÖRK-FISK, BLECKA, PANKA. Linné Syst. nat. 57 (1740; uppl. 1748: biörka). Som Björknan är liten, benig och alltid mager, så användes hon aldrig till mat, om ej af fattigt folk. Nilsson Fauna 4: 330 (1855). Björknan liknar till form och färg en ung braxen och anses af fiskare ofta såsom en sådan. 1 Brehm III. 1: 276 (1876). Björkna .., en i södra och mellersta Sverige .. ganska allmän braxenfisk. NF (1877). Björknan, som icke går norr om Gästrikland. Ekman Norrl. jakt 307 (1910).

 

Spalt B 2962 band 4, 1912

Webbansvarig