Publicerad 1912   Lämna synpunkter
BLADDRIG blad3rig2, adj.
Etymologi
[jfr mnt. bladderich; afl. af BLADDRA, sbst.]
(numera knappast br.) betäckt med blåsor, bläddrig. Dalin (1850; med hänvisning till bläddrig). Sv. o. t. handlex. (1851, 1872).

 

Spalt B 3031 band 4, 1912

Webbansvarig