Publicerad 1913   Lämna synpunkter
BLEXA, v., anträffadt bl. ss. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr sv. dial. blixa (Finl.), bläksa (Dalsl., Rietz 43), bläkks (Värml.), fläkta, af samma rot som BLEK, sbst.1]
(†) flaxa. Foglen så länge han flyger, låter sigh höra medh sina Wingars blexande. Kalff Likpr. ö. H. Pedersson D 1 b (1644).

 

Spalt B 3150 band 4, 1913

Webbansvarig