| Publicerad 1915 | Lämna synpunkter |
BLINDA blin3da2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (-er VittAH 23: 353 (i handl. fr. 1749), Sv. saml. 6: 343 (1766), Stiernstedt).
(numera knappast br.) metallplatta afsedd att präglas till mynt, myntämne, myntplatt; jfr BLIND-MYNT 1. Tillförne (hafva) icke annat än blinder till runstycken blifvit vid Avestad förarbetade, hvarefter dessa i Stockholm blifvit präglade. VittAH 23: 353 (i handl. fr. 1749). (Klippressen) användes .. för att uthugga blindorne .. till mynten. Almroth Karmarsch 286 (1839). 50 .. (skeppund) koppar skulle .. förarbetas till blinder. A. W. Stiernstedt i VittAH 23: 354 (1857, 1863).
Spalt B 3238 band 4, 1915