| Publicerad 1916 | Lämna synpunkter |
BLOMMAD, p. adj.
(†) som bär blommor l. en blomma; prydd med blommönster, blommig; jfr BLOMMA, v. II. Blommad .. Blossomed. Serenius (1741). Blommad, prålad, täck och fager. Dalin Vitt. 5: 385 (c. 1753; om en underkjol). Ett blommadt träd i jorden kastar / ned sina frön. Unge Dikt. 47 (1838). — jfr EN-, HVIT-, MÅNG-, ROSEN-, RÖD-, TVÅ-BLOMMAD m. fl.
Spalt B 3421 band 4, 1916