Publicerad 1917   Lämna synpunkter
BLÅBÄR blå3~bä2r, stundom ~bæ2r, äfv. blå4~bä1r, stundom ~bæ1r l. blå4bär l. blå4ber (blå`-bär Weste), n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[till BLÅ 1; jfr d. blaabær, nor. blaabær, isl. bláber (användt ss. öknamn på en person), nyisl. (aðal)bláber, t. blaubeere, eng. dial. blueberry]
(bär af) växtsläktet Myrtillus Gilib.
a) (†) gemensam benämning för (bär af) Myrtillus nigra o. uliginosa (jfr b o. c). Mosser och kär, som vexer uppå sqvakra, pors, blåbär och tranebär. G. I:s reg. 25: 267 (1555). Odon, stora blåbär. Rudbeck Hort. bot. 78 (1685). (Myrtillus) niger minor. Blåber de mindre. Därs. Hartman Flora 157 (1820). jfr HUND-, SKOGS-, TUF-BLÅBÄR. — särsk. i uttr. icke akta till ett blåbär; jfr icke värd ett ruttet lingon. Priuilegier .. huicke wij icke tiil eth Blåber achte. G. I:s reg. 14: 15 (1542). jfr: (I Afrika) är status quo icke värdt ett ”blåbär”, för att tala med gamle kung Gösta. R. Kjellén i NDA 1912, nr 294, s. 6; jfr b.
b) [jfr motsv. anv. i sv. dial., d., nor., t. o. eng. dial.] (bär af) växten Myrtillus nigra Gilib.; jfr BÖLJON, SKVALLERBÄR, SLINNON, SLYNGON, SVALBÄR, SVÄLON. Palmcron Sund. sp. 53 (1642). Blåbär torkas och brukas som corinter till soppor. Linné Diet. 2: 187 (c. 1750). Vigg .. (hade) om sommaren plockat blåbär och lingon. Rydberg Vigg 4 (1875). — (skämts.) bildl., om gevärskula l. blyhagel. (De fientliga trupperna) fördristade sig intet att gifwa sig så när till mig, att jag effter min önskan kunde få fägna dem med några blåbär. R. Petré (1709) i Karol. krig. dagb. 1: 209. Jag har slagits under (sydstatsgeneralen) Lee ..; jag har två blåbär från norden i kroppen ännu. Nyblom Golfstr. 30 (1911).
c) [jfr motsv. anv. i sv. dial. (Hälsingl., Västergötl., Närke, norra Skåne)] (i södra o. mellersta Sv., föga br.) (bär af) växten Myrtillus uliginosa Drej., odon. Linné Flora nr 313 (1745; anfördt från Västergötl.).
Ssgr (i allm. till b): A: BLÅBÄR-RIS, -SIRAP, se B.
B: BLÅBÄRS-BACKE. Blåbärsbackar och hjortronmyrar lockade med sin rikedom af bär. Hallström Brilj. 40 (1896). —
-BUSKE.
a) (†) till a: växt af släktet Myrtillus Gilib. Hartman Flora 1: 168 (1870).
b) till b: växten Myrtillus nigra Gilib., blåbärsris. C. Quensel i Sv. bot. nr 163 (1804). —
-GRÖT. —
-KAKA. kaka af deg o. blåbär. Egerin Hushålds- o. kokb. 215 (1733). —
-KOMPOTT. —
-KRÄM. —
-MOS. särsk. (†) om gelé o. d. Oec. 67 (1730). Blåbärs-Mos .. utbredt på brödskifvor tjänar till en maträtt. J. Fischerström i Alm. (Ld) 1796, s. 42. —
-PLOCKNING. —
-RIS. (blåbär- Franckenius Spec. F 4 a (1638), Tillandz D 1 a (1683)) (ris af) växten Myrtillus nigra Gilib. (I skogen) stod blåbärsriset i blom. Lagerlöf Holg. 2: 300 (1907). —
-SAFT. —
-SIRAP. (blåbär- Apot.-taxa 1739, s. 81) (numera knappast br.) söt blåbärssaft. Hagdahl Kok. 1085 (1879). —
-SOPPA. —
-SYLT. —
-TORKERI. Blåbärstorkerier (ha) i flera trakter kommit till stånd. LAHT 1912, s. 295. —
-TÅRTA. —
-VATTEN. (†) När Durchlopp .. beboda(r) slutet; så lindras plågan med Blåbärsvatn. Haartman Sjukd. 250 (1765). —
-VIN. Magia naturalis 98 (1798, 1842).

 

Spalt B 3542 band 5, 1917

Webbansvarig