| Publicerad 1917 | Lämna synpunkter |
BLÖDIGHET blø3dig~he2t, r. l. f.; best. -en.
egenskap(en) att vara blödig.
1) (†) till BLÖDIG 1: kroppslig svaghet l. bräcklighet, klenhet. (De finnas) som nylighen aff Siukdomar vpståndne äre, vthi hwilka Siukdomar the ock lättelighen skulle för sin Blödigheetz skull igen falla, ther the ey sigh wäl förwarade. Palmcron Sund. sp. 405 (1642). (Vattnet) hielper them som länge för Magans Blödigheet äro löösz lijfwade. Hiärne Surbr. 24 (1680).
2) (†) till BLÖDIG 2: svaghet, veklighet. P. J. Gothus Osiander Rel. art. 148 (1603). Så låter Carl, fast ung, de blödigheter fara / Ok taar allenast på de manligheter vara. S. Columbus Vitt. 96 (c. 1670). Lät Tin kraft nu mechtig vara i min svaga blödighet. Kolmodin Rök. 83 (1728).
3) till BLÖDIG 3: känslighet, ömsinthet, medlidsamhet, efterlåtenhet. Skal en Regent tagha sigh whara, at hans Mildhet icke förwandles vthi förmycken Blödighet. L. Paulinus Gothus Mon. pac. 309 (1628). Salig är then sigh förbarmer, / Vthaf hiertans blödighet, / Öfwer then som här är armer. Ps. 1695, 198: 6. Det båtade föga att lemna blödigheten mycket rum, när det gälde att uppkalla alla sina krafter för att bestå striden med armodet. Wirsén i SAH 56: 81 (1879). — jfr KVINNO-BLÖDIGHET.
4) (†) till BLÖDIG 4: försagdhet, skygghet, räddhåga, klenmodighet, modlöshet, rädsla, feghet. L. Petri Kyrkeord. 13 b (1571). Assessoren inkom excuserandes sin dotters uthe blifwande som för blödigheet och räddhoga nu omöjeligen kunde sigh infinna. Consist. acad. Abo. ä. prot. 5: 86 (1680). Det böör een rättskaffens Soldat när han går till stridz ingen blödigheet eller klenmodigheet wijsa. Rudbeck Atl. 4: 58 (1702). Lagerbring 1 Hist. 1: 196 (1769).
Spalt B 3623 band 5, 1917