Publicerad 1917   Lämna synpunkter
BLÖTE, n. (Heinrich (1814)).
Etymologi
[bildadt till BLÖTA, v., i analogi med sådana ordpar som BYGGA : BYGGE, LYSA: LYSE; jfr nyisl. leggja (liggja) í bleyti]
(†) i uttr. lägga (ligga) i blöte, lägga till blötes, lägga (ligga) i blöt. Blöta något, läggat i blöte. Lind (1749; under weichen). Enär dessa bär någon tid hafva legat i blöte. Sv. Merc. 2: 671 (1757). Man tager et skålpund handsk-rimsor, och lägger til blötes i vatten. Miniaturskolan 72 (1784). Hellenius (1838; under liko).

 

Spalt B 3638 band 5, 1917

Webbansvarig