Publicerad 1918   Lämna synpunkter
BOKEN bω3ken2, adj. -ket; -kne, -kna.
Etymologi
[motsv. nor. dial. boken, halftorr, skrumpen; sannol. stambesläktadt med gr. φύγειν, rosta, steka, o., med annat afljudsstadium, BAKA]
halfskämd; om frukt. Bokne Päron och rutne Plommon. Publ. handl. 2: 939 (1731). Äpplen som öfvervintrat, och hvilka .. voro bokna. Strindberg Sv. öden 1: 18 (1882). — bildl. De friska (damerna) der voro så sura, och de söta så — bokna. Blanche Bild. 2: 208 (1864).

 

Spalt B 3759 band 5, 1918

Webbansvarig