| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
BOKSTAFLIGEN bω3k~sta2vligen l. bωk3~, sällan 0400 (boksta´fligen Weste; bòkstávligän Almqvist), adv.
a) medelst en (särskild) bokstaf, medelst bokstäfver. I orden vagn, hägn .. m. fl. uttalas et n framom g, som ej är bokstafveligen teknadt. Schulzenheim Sv. spr. skrifs. 10 (1807). Om ett ljud icke bokstafligen utskrifves (i stenografi), måste det på annat sätt antydas. NF 15: 497 (1891).
b) bokstafsrätt, bokstafstroget. (Brefvet) bör .. här få ett rum .., bokstafligen afskrifvet efter själfva hufvudskriften. Hallenberg Hist. 3: 255 (1793).
2) (mindre br.) till BOKSTAFLIG 3: ordagrant, ord för ord. At öfversätta bokstafveligen och dock med .. poëtisk eld, .. är ett af snillets svåraste arbeten. Ossian 1: XXVII (1794). Theophania: ett grekiskt qvinno-namn, som bokstafligen betecknar gudasyn. Atterbom LÖ 2: 456 (1827); jfr 3.
3) till BOKSTAFLIG 4. Thorild 2: 218 (1790). Dessa ord skulle förstås ej endast bokstafligen, utan äfven bildligt. Rydberg Ath. 312 (1859). Nu började det bokstafligen svartna för mina ögon. Wikner Vitt. 94 (1877). Ett .. torn, som, bokstafligen taladt, lutar till sin undergång. Bovallius Resa i Central-Am. 176 (1887). — särsk.
a) närmande sig bet.: alldeles, fullkomligt. Det är .. bokstafligen visst, att … Atterbom Minnen 169 (1818). Detta är .. icke bokstafligen detsamma, som att … Obj. gästen 1829, nr 24, s. 2. Det förtäljdes om honom, fast det ej är bokstafligen sant, att … M. Weibull i Ill. Sv:s hist. 4: 164 (1880).
b) närmande sig bet.: uttryckligen. Riksdagen får icke i andra fall än de, som grundlagarna bokstafligen föreskrifva, behandla frågor om ämbets- och tjänstemäns till- och afsättande. Läseb. f. folksk. 592 (1892).
Spalt B 3773 band 5, 1918