Publicerad 1919   Lämna synpunkter
BORDELL bordäl4, r. (l. m.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(bordelle Dalin)
Etymologi
[jfr d. bordel, holl. bordeel, t. bordell, ä. eng. bordel; af fr. bordel, motsv. it. bordello, diminutivbildning till ä. fr. borde, resp. it. borda, brädhydda, koja, hvilket torde vara lånadt från germ. spr. o. identiskt med BORD, bräde, planka]
under (ekonomisk) ledning af (i allm. kvinnlig) innehafvare stående hus l. inrättning l. etablissemang för prostituerade kvinnor som där bo o. yrkesmässigt bedrifva otukt; jfr GLÄDJE-, HOR-, JUNGFRU-, SKÖKO-HUS; äfv. allmännare, om ställe där otukt bedrifves, otuktsnäste. Grubb 901 (1665). Dalin Arg. 1: nr 40, s. 4 (1733). Rus och otukt göra / Det (dvs. hofvet) snarare till värdshus och bordell, / Än furstligt slott. Hagberg Shaksp. 11: 36 (1851). I länder, där lagstiftningen ej lägger hinder i vägen, existera s. k. otuktshus (bordeller), där innehafvaren uppbär kundernas afgifter och underhåller de inhysta kvinnorna. 2 NF 22: 402 (1915).
Ssgr: BORDELL-INNEHAFVARE~00200. —
-INNEHAFVARINNA. —
-INRÄTTNING~020. Hygiea 1852, s. 121. —
-KUND. —
-KVINNA. Hygiea 1852, s. 122. —
-LIF. om lifvet i en bordell. V. F. Palmblad i Poet. kal. 1812, 2: 20. —
-PROSTITUTION. Med hänsyn till sättet för förbindelsernas anknytande talar man om bordellprostitution, gatuprostitution, kaféprostitution, annonsprostitution o. s. v. 2 NF 22: 401 (1915). —
-RÖRELSE. —
-VÄRD. —
-VÄRDINNA. —
-VÄSEN l. -VÄSENDE.

 

Spalt B 3919 band 5, 1919

Webbansvarig