| Publicerad 1921 | Lämna synpunkter |
BORTSKJUTA bor3t~ʃɯ2ta, v. -er, -sköt, -skjutit, -skjuten; se för öfr. SKJUTA. vbalsbst. -ANDE, -NING.
I. [jfr motsv. anv. i fsv.; till BORT 1] föra l. skjuta bort l. undan l. åt sidan, skjuta ifrån sig. Ångerm. domb. 8 juni 1635, fol. 85. Amala bortsköt ett blindförhänge, som undangömde en liten alkov. Palmblad Nov. 3: 97 (1817, 1841). En Lafkärra .., hvarmed en malmtunna om 3 Skeppunds vigt .. bortskjutes. Expos. af sv. slöjdprod. i Sthm 1847, s. 48. — särsk. (numera mindre br.) bildl.: undanskjuta, aflägsna, afvisa. Omögeligit .. är, at Gudh sin Sons förtienst och förbön bortskiuta skulle. P. Erici Musæus 2: 78 (1582). Bör jag söka bortskjuta en naturnödvändighet. Almqvist (1841) i 2 Saml. 12: 85. Ett bortskjutande af den moraliska synpunkten. Hjelmqvist En ny källa 31 (1893).
II. skjuta bort (medelst skjutvapen).
1) till BORT 1 d: gm skott afskilja l. aflägsna l. slita bort. Han fick det ena benet bortskjutet. Münchenberg Scriver Fåret 278 (1725). Bortskjuta Pallisaderna. Törngren Artill. 2: 139 (1795). ”Merrimacs” styre blef bortskjutet under elden. SD(L) 1898, nr 316, s. 4.
2) till BORT 2: gm skott döda (o. därigm skaffa bort ngn). 2 RARP 5: 591 (1727). Då alle 3 ryttmästare voro bortskutne. HH XVIII. 3: 55 (1740). Bortskjutna som småfåglar. Strindberg Hist. min. 1: 95 (1905).
3) till BORT 4: gm skjutning förbruka. Skall ingen (af skeppsmanskapet) fördrijste siig att skiuthe til måls .. och ther medt bortskiuthe vårt krutth. GR 25: 284 (1555). — i bild i förb. bortskjuta alla sina pilar, förbruka alla sina argument o. d. Schroderus Uss. L 1 b (1626). Topelius Fält. 5: 250 (1867).
Spalt B 4055 band 5, 1921