Publicerad 1921 | Lämna synpunkter |
BRANDSTOD bran3d~stω2d, hvard. äfv. bran3~, r. l. f. (m. Sahlstedt, Weste, Dalin (1850)); best. -en; pl. (föga br.) -er (Weste (1807), Dalin (1850)).
eg.: understöd till lindrande af gm eldsvåda lidna förluster; ersättning för liden brandskada; särsk. (i fråga om ä. förh. på landsbygden) om viss lagstadgad skadeersättning som den brandskadade skulle erhålla af häradet. GR 29: 821 (1559). Ingen förbrend hafwe tillstånd till att tiggja, vthan gånge till tingett och bewijse sin skadha och lathe sigh till döma brandstud af herede. SynodA 1: 54 (1640). Af alla hemman i häradet skal brandstod gifvas efter hemmantalet. BB 24: 5 (Lag 1734). Rabenius Kam. § 342 (1825). — (†) The som löpa kringh och tiggia i Brannstodh, ähre allt för månge. RARP 4: 577 (1651).
-FÖRENING. förening med uppgift att tillförsäkra sina medlemmar viss ersättning för gm eldsvåda lidna förluster; förr äfv.: mellan delägarna i dylik förening träffad öfverenskommelse om brandstodens storlek o. d. Förordn. 1/8 1770, s. 1. Rabenius Kam. § 342 (1825). Dalin (1850). —
-INRÄTTNING~020. inrättning som (på vissa villkor) tillförsäkrar viss ersättning för gm eldsvåda lidna förluster; jfr BRANDFÖRSÄKRINGS-INRÄTTNING. Cronholm SkånH 2: 248 (1851). —
-LAG, n. (förr) jfr -FÖRENING. Rabenius Kam. § 342 (1825). Brandstodslag .. Förening af hemmansbrukarne i en socken eller ett härad, i ändamål att genom sammanskott lemna ersättning åt dem inom socknen eller häradet, som lidit förlust genom eldsvåda. Dalin (1850). —
-MEDEL, pl. LMil. 3: 493 (1694). Med de undfångna brandstodsmedlen var hans ekonomiska ställning räddad. Hedenstierna Fru W. 174 (1890). —
-UPPBÖRD~20 l. ~02. uppbörd af bidrag till understöd åt brandskadad l. af afgifter till brandstodsinrättning. 2 RARP 3: 494 (1723). LD 1903, nr 245, s. 1.
Spalt B 4160 band 5, 1921