| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
BREDSIDA bre3d~si2da, hvard. äfv. bre3~, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
1) om den breda sidan af ngt. Nilsson Ur. I. 1: 9 (1838). Såväl smal- som bredsidorna (af runstenen) äro släta och lämpliga för anbringande af inskrift. TurÅ 1906, s. 44.
2) sjöt. o. sjömil. fartygssida; särsk. på krigsfartyg (i sht af äldre typ), med särskild tanke på de längs sidorna uppställda kanonerna. Läggia Bresijdan till. Rosenfeldt Tourville 61 (1698). Vraket vrides af strömmen och vänder bredsidan mot land. Läseb. f. folksk. 693 (1892). (På 1500-talet) öfvergick (man i Sv.) till att placera fartygens hufvudsakliga bestyckning i bredsida. 2 NF 25: 956 (1917).
3) sjömil. med samtliga kanoner på ena sidan af ett bestyckadt fartyg aflossad salfva. Gifva ngn en bredsida, afskjuta, aflossa en bredsida mot ngn. ÖoL (1852). (Fartyget) strök .. i lä om sin motståndare och vexlade med densamma en bredsida på endast några famnars afstånd. Rydberg Frib. 375 (1857). — (hvard. o. skämts.) bildl. Jag vill genast bestå .. (tjufvarna) en dugtig bredsida! Sparre Sjökadetten 242 (1850). Se’n gaf jag honom några bäska piller till lifs å gumman fick en ordentlig bredsida hon med, eftersom jag var i tagen. Janson Gastar 140 (1902).
-ELD. (-sid- 2 NF 20: 1437 (1914)) eld afgifven från bredsidan af ett fartyg. Flankordningen medgifver .. användande af såväl stäf- som bredsideeld. TSjöv. 1890, s. 277. —
-FARTYG. (-sid- UB) krigsfartyg (af äldre typ) med kanonerna uppställda i batteri längs fartygssidorna. Pansarfartygen delas i två hufvudklasser: bredsid- och tornfartyg. UB 7: 420 (1875). —
-LAG, n. = BREDSIDA 3. De begge motståndarne hade efter utbytet af bredsidelagen förhållit sig overksamma. Rydberg Frib. 376 (1857). —
Spalt B 4192 band 5, 1922