Publicerad 1922   Lämna synpunkter
BREDSLE bre3dsle2 l. bred3-, n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[jfr fsv. bredsl, f., bredsla, f., äfvensom sv. dial. (Södermanl.) linbredsle, plats med utbredt lin, nor. dial. breidsla, bresle; afledn. af BREDA, v. 3]
(bygdemålsfärgadt)
1) utbredning; i ssgrna BREDSLE-RUM, -VALL. — konkret, om det som bredes ut; i ssgn ÖFVER-BREDSLE.
2) = BREDSLE-RUM. I land hade man sysselsättning med att .. torka fisk på bredslet eller salta den. Grimberg Sv. folk. öden 1: 571 (1913).
Ssgr (till 1): BREDSLE-RUM. [fsv. bredslorum] plats där fisk utbredes till torkning. Grimberg Sv. folk. öden 1: 571 (1913). —
-VALL. [jfr nor. dial. breidevoll] (†) vall på hvilken hö utbredes till torkning. Någon tillökning af planen .. (var) nödig til bredslevall för den tilkommande, och i kärret belägna ängen. VDAkt. 1754, nr 37.

 

Spalt B 4193 band 5, 1922

Webbansvarig