Publicerad 1922   Lämna synpunkter
BRESILJA bresil4ja, äfv. 032, äfv. bräs3ilja2, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(bras- 1626—1875. bres- 1629 osv. bris- 1541—1706. -ilia 1541—1832; -illia 1636—1750; -ilja 1741 osv. brexillia 1636; brixilia 1546—1552; bryxsilia 1546. — Formen brasillien i VetAH 1739, s. 183, kan vara antingen best. sg. l. elliptisk för brasillienfärg)
Etymologi
[jfr mnt. bresilien, mnl. bresil, breselie, eng. brazil, fr. brésil, span. o. port. brasil, mlat. brasilium, af oklart urspr. Ordet användes först om veden af det ostindiska trädslaget Cæsalpinia Sapan o. därefter om liknande sydamerikanska träslag. — jfr BRASILETT, BRASILIEN, BRASILIN]
i sht ss. färgämne användt trä af vissa trädslag från Indien o. Sydamerika (särsk. af det i Brasilien växande trädet Cæsalpinia echinata Lam.). Röd bresilja, färnbock (veden af Cæsalpinia echinata Lam.). Blå bresilja, blåholts, kampeschträ (veden af Hematoxylon campechianum Lin.). Brun bresilja, dels sapanträ (veden af Cæsalpinia Sapan), dels blåholts. Gul bresilja, gulholts, gulträ, gammal fustik (veden af Morus tinctoria). Itt färgad skin mz bryxsilia. Skråordn. 319 (1546). Firman Åbergsons Cognac pur Naturel, som var skickligt sammansatt av brännvin och bresilja. Dahlbäck Åbergson 279 (1914).
Ssgr: A (föga br.): BRESILJ-TRÄD, se C.
B (†): BRESILJA-TRÄ, se C.
C: BRESILJE-FÄRG. VetAH 1750, s. 61. Fischerström 3: 121 (1783). —
-HOLTS. (brisilien- OxBr.) (†) = -TRÄ. BtFinlH 3: 128 (1541). OxBr. 11: 703 (1637). —
-KVARN. raspkvarn för malning af bresilja. Dalin Vitt. I. 3: 184 (1750). —
-TINKTUR. Gadd Landtsk. 3: 16 (1777). —
-TRÄ. (brisilia- Lælius. brasilie- Amer. 28 (1675), UB 5: 490 (1874). bra(s)silien- Schroderus Uss. C 1 a (1626), Kankel Hemmersam 93 (1674); se anm. under -TRÄD) bresilja. Lælius Bünting 81 (1588). Franckenius Spec. E 2 b (1659). Fernbock eller äkta bresiljeträ. Jönsson Gagnv. 380 (1910). —
-TRÄD. (bresilj- Dalin (1850). bras(s)ilie- VetAH, Dahm. brasilien- Möller. Anm. I ssgrna BRASILIE(N)-TRÄ o. -TRÄD föreligger möjl. stundom landsnamnet BRASILIEN.)
1) om de trädslag af hvilka bresilja erhålles, särsk. Cæsalpinia echinata Lam. VetAH 1750, s. 61.
2) (†) = -TRÄ. Möller (1755; under arabouten). En .. fiol .. af brasilieträd. Bellman 1: 202 (1771). Dahm GeogrElSkol. 146 (1861).
D (†): BRESILJEN-HOLTS, -TRÄ, -TRÄD, se C.

 

Spalt B 4207 band 5, 1922

Webbansvarig