| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
BRODERSKAP brω3der~ska2p, n. ((†) r. l. m. GR 17: 339 (1545), Atterbom Bref 215 (1825); f. SvTyHLex. (1851)); best. -et; pl. (i bet. 3) = ((†) -er Weste (1807), Dalin (1850));
l. BRORSKAP brω3r~ska2p, n., äfv. r. l. m. l. f. (2Saml. 8: 95 (i handl. fr. 1793), Runeberg ESkr. 2: 110 (c. 1850); f. Dalin (1850); m. Björkman (1889), WoJ (1891)); best. -et, ss. r. l. m. l. f. -en;
l. BRÖDRASKAP brø3dra~ska2p, äfv. 40~1, n.; best. -et; pl. (i bet. 3) =, äfv. -er (Strinnholm Hist. 2: 46 (1836), Fahlkrantz 4: 150 (1865));
förr äfv. BRÖDERSKAP, n. l. m.
b) (i bibliskt spr.) till BRODER 2 a. Iagh skulle borttagha brödherskapet emellan Iuda och Jsrael. Sak. 11: 14 (Bib. 1541; Bib. 1917: broderskapet).
c) till BRODER 2 c. Frihet, jämlikhet och broderskap. Böttiger i SAH 39: 222 (1864). Känna ni er i broderskap med den fattigaste karl som går på åkern? Heidenstam Vad vilja vi? 30 (1914).
e) till BRODER 4 a. Bureus Suml. 50 (i handl. fr. 1527). Kanikerna i Lund ingingo broderskap med flera tyska kyrkor. Rydbeck Kalkmåln. 11 (1904).
f) (†) till BRODER 4 b. (Medlem af målarämbetet) som fäster och förbindher sigh medh någen Hustru som berychtat ähr, .. Han ähr desz Broderskap eij wärdh. MeddNordM 1898, s. 69 (1622).
g) till BRODER 5. Lycklig är den, som i en gammal Apollobroder finner en StatsSecreter, som icke skämmes för broderskapet. Tegnér (WB) 4: 320 (1823).
h) till BRODER 6. Lönmord förer oss i broderskap med hvarje bandit. Fahlcrantz Schiller Fiesko 103 (1821).
i) (†) till BRODER 7: vänskap, (vänskaps)förbund. Göra, ingå, inrätta, lägga, svärja, träffa, hafva, pläga, stå i, vara i broderskap med ngn. (Vi) lofvom och tilsegiom eder et fult och städigt bröderskap. RA 1: 4 (1522). (Den af djäfvulen besatte ynglingen) tenckte .. ej .., at .. hans broderskap med satan .. skulle gå vt på sådan ångest. Münchenberg Scriver Får. 68 (1725). Gustaf, som icke i det Smalcaldiska Bröderskapet var intagen. Celsius G1 2: 219 (1753). Strinnholm Hist. 1: 468 (1834).
j) till BRODER 8: duskap. Föreslå, proponera brorskap. 2Saml. 4: 33 (i handl. fr. 1604). Jag säger min själ upp brorskapet. Nordensvan Pens. 61 (1883). — särsk. i vissa numera obr. uttr. som beteckna titelbortläggning: dricka bro(de)rskap, dricka brorsskål. Messenius Blanck. 57 (1614). Törneros Bref 2: 45 (c. 1824). — stifta bro(de)rskap. Hof Underr. 14 (1766). Stenhammar Riksd. 3: 14 (1844).
2) (†) öfvergående i bet.: medlemskap i ett brödraförbund; jfr 1 e, 3 b. O. Petri Sacr. Förord 1 (1528). En Borgare i Enköping .. gaf för ett . Bröderskap hos Munkarne i S. Claræ-Kloster, sextio marker silfver. Botin Hem. 2: 78 (1756). Lagerbring 1Hist. 2: 456 (1773).
3) konkret, om (medlemmarna af en) sammanslutning af personer som sinsemellan äro l. betrakta hvarandra ss. bröder (l. syskon). Universella broderskapet, benämning på ett teosofiskt samfund. Linc. (1640; under societas). Läraren låte förstå, att hans önskan är, att hela hans skola skall utgöra ett broderskap. Dahm Skolm. 197 (1846). — särsk.
a) till BRODER 3. Elsker brödherskapet. 1Petr. 2: 17 (NT 1526; Bib. 1541: brödherna). Ett talrikt, trosstarkt, af goda herdar vårdadt brödraskap lemnade .. (Paulus o. Petrus) bakom sig. Rydberg Sägn. 48 (1874).
b) till BRODER 4 a. HB 1: 91 (c. 1630). Cluniacenserna voro på sin tid de ivrigaste .. av alla brödraskapen. Sylwan (o. Bing) 1: 22 (1910).
c) [jfr motsv. anv. i fsv.] (förr) till BRODER 4 b. RARP 4: 629 (1651). Skrå-Puncter för Bröderskapet af Snörmakare-Ämbetet i Stockholm. DA 1772, nr 75, s. 6.
d) till BRODER 4 c. Oscar II IV. 1: 27 (1867, 1890). Brödraskapet W. W. Böttiger i SAH 49: 237 (1873).
e) (†) till BRODER 5. Messenius Christm. 208 (c. 1616). Alle ärenden, som regeringen angår .., skole .. drifvas ordinarie genom desse efterskrefne 5 collegia eller broderskap, nembligen hofrätten, krigsrådet, ammiralitetet, cantselliet och räkningecammaren. RF 1634, § 6.
f) (tillf.) till BRODER 7: förbund, koalition. Englands .. diplomatiskt organiserade samvärkan med .. brödraskapet Ryssland-Frankrike. Steffen Krig 3: 39 (1916). — jfr EDS-BRÖDRASKAP.
g) (†) sällskap, (gladt) lag; jfr BRODER 7 o. 9. Han är Jntet af thet Ruussachtige bröderskapet. VDAkt. 1671, nr 91. Ett lustigt brödraskap. Tersmeden Mem. 3: 268 (1747).
(1 c) -IDÉ(N).
Spalt B 4272 band 5, 1922